Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

ingen visar att projekten har haft ett stortvärde lokalt, men att de har tagit sikte justpå behov i den egna verksamheten snarareän på behov hos målgruppen. Annorlundauttryckt har programmet inte nått maximaleffekt av framför allt två skäl:• Programmet har inte nått rätt målgrupp.Däremot har programmetbidragit till att behålla de medlemmaridrotten redan har haft och traditionelltsett lyckats attrahera.• Programmet har inte utvecklat denordinarie verksamheten för att hanterade hinder som finns för deltagande.Projekten har inte nått målgruppenIdrottslyftet avsåg att göra en skillnad fören viss grupp barn och ungdomar ochderas deltagande. Målgruppens behov hardock kommit att få en sekundär betydelse ide enskilda projekten. Endast cirka enfemtedel av projekten (17 procent i Skolsamverkanoch 20 procent i Tillgänglighet)har enligt föreningarna baserats på enmålgruppsanalys och få av projekten haranpassat verksamheten mot den avseddamålgruppen.Projekten inom Skolsamverkan ochTillgänglighet har inte heller riktat sigspecifikt till målgrupper med lågt deltagande.Statistik för vilka ålderskategoriersom nås av skolsamverkansprojekten visaratt det är vanligast att föreningen riktatprojektet mot årskurs 4-6 och klart minstmot gymnasiet. Eftersom de flesta avhoppensker mellan 15 och 19 år innebär detatt det snarare är ålderskategorier medhögt deltagande som nåtts av insatsernainom Skolsamverkan.Ramböll kan konstatera att Idrottslyftetinte har styrt mot målgrupper som är svåraatt nå. Det innebär att programmet i litenutsträckning kan antas ha bidragit med enförändring för den målgrupp som programmetpekat ut som den primära.Tillsammans med den samlade bilden avmedlemsutvecklingen (som visar på ettkonstant medlemsantal) i Sverige underperioden drar Ramböll slutsatsen, att denpotentiella effekten av Skolsamverkan ochTillgänglighet framför allt har handlat omatt inte tappa den grupp barn och ungasom idrotten historiskt sett varit bra på attattrahera och behålla.Idrotten har inte utvecklatsRamböll bedömer också att den verksamhetsutvecklandepotentialen i satsningeninte har realiserats. Programmets målsättningarom att nå och behålla fler bland degrupper idrotten traditionellt inte når ochtraditionellt tappar innebär att det finns enverksamhetsutvecklande ambition.Omkring 90 procent av alla barn ochungdomar i skolåldern har, under enkortare eller längre tid, varit med i enidrottsförening (6). Idrottslyftet avsåg att nåde tio procent som av olika skäl inte attraherasav idrottens ordinarie erbjudande –idrotten måste därför förändras i någotavseende för att kunna attrahera dengruppen. En viss del av detta utvecklingsarbetehandlar om faktorer som föreningensjälv förfogar över – det vill säga denverksamhet som den enskilda föreningenbedriver. Den är dock inte frikopplad frånidrottens struktur i termer av regelverk ochövriga incitamentsstrukturer inom vilkaföreningarna verkar. Det har tidigarekonstaterats att idrottens regelverk ochtävlingssystemets uppbyggnad försvårar enutveckling av barnidrotten i den riktningsom eftersträvas i RF:s idédokumentIdrotten vill (2). Seriesystemen styr mot entävlingslogik vilket i sin tur manifesteras aven tidig specialisering, fokus på talanger ochutslagning.Ramböll bedömer att satsningen inte,varken lokalt i föreningarna eller centralt,tillräckligt tydligt har präglats av en verksamhetsutvecklandeambition. Idrottslyftethar när satsningen fungerat som bäst, ståttför ett alternativ vid sidan om traditionelltidrottande (framför allt i skolsamverkansprojekt),men det har varit avgränsat tillprojekten i tid och rum och har inte påverkatföreningarnas verksamhet eller idrottensstrukturer. Inte heller i de projekt somligger i linje med de centrala intentionernaär det sannolikt att projekten får någonstörre betydelse för de enskilda föreningarnasverksamhet i framtiden. I och med detblir också värdet av Idrottslyftet begränsattill projektens deltagare och kan endaståterskapas genom ett ytterligare tillskott avexterna medel.Även om projekten har haft ett lokaltvärde har mekanismerna som skulle kunnastödja insatsens värden på samhällsnivåvarit för svaga. Föreningarnas drivkrafteratt söka projektmedel har tillåtits variera. I64 svensk idrottsforskning 1/2012