Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

LagidrotterBredidrottsprofilSpecifikidrottsprofilKommunal (n=186) 89 121Fristående (n=36) 18 19Totalt 107 140Tabell 1. Inriktningarna på idrottsprofilerna i 77 undersöktakommuner. Samma skola kan erbjuda båda inriktningarna.n=antal.Individuella idrotterProcent Antal Procent AntalFotboll 48 107 Dans * 9 21Ishockey 14 31 Friidrott 6 13Innebandy 11 24 Hästsport 5 11Basket 8 18 Simning 4 9Handboll 8 17 Golf 3 7Bandy 1 3 Tennis 3 7Volleyboll 1 2 Konståkning 3 6Tabell 2. De vanligaste idrottsprofilerna på högstadiet i 77 undersökta kommuner.*Dans kan även förekomma på skolor med en kultur eller estetprofil. Här ingår dans endast omskolan har inriktningen som en idrottsprofil.profilerad utbildning. Utifrån huvudmannaskapär det var tredje kommunal ochvar tionde fristående skola som haridrottsprofilerad utbildning. I verksamhetendeltar uppskattningsvis var åttondeelev.Det finns två inriktningar på idrottsprofilerna,en bred och en specifik.Fyrtioåtta procent av skolorna har en bredinriktning som kan beskrivas som enfördjupning av ämnet idrott och hälsaeller ett smörgåsbord av fysiska aktiviteteroch idrotter. Skolor med en specifikidrottsprofil är vanligare och finns i 63procent av skolorna. De erbjuder i ställetträning i en eller flera specialidrotter(Tabell 1).Skolorna erbjuder totalt 31 olikaidrotter. Lagidrotterna dominerar utbudetoch fotboll finns i närmare hälften av allaskolor (48 procent). Bland de individuellaidrotterna är dans, friidrott, hästsport ochsimning vanligast (Tabell 2).Vanligast är att skolorna erbjuder idrottsom en eller flera profilinriktningar, menett fåtal skolor är rena idrottsskolor däralla elever deltar i idrottsprofileringen.Vissa skolor har valt att delvis integreraidrottseleverna genom att organiseraspeciella idrottsklasser, medan andraskolor helt integrerat idrottselever medövriga elever på skolan. Vilken strategiskolan väljer för att integrera elevernaverkar framför allt vara beroende avskolans storlek, tillgången på idrottslokaleroch antalet idrottselever.Gemensamt för skolornas organisationav idrottsprofilerna är att de användertiden för elevens val som bas för sinverksamhet. Vissa skolor använder ocksåtiden för skolans val. På andra skolor hartiden för elevens val utökats och på någraskolor sker undervisningen endast ianslutning till skolans start eller slut, ellerdelvis utanför timplanen. Någon enstakaskola byter också ut en lektion i ämnetidrott och hälsa mot undervisning i idrottsprofilen.Undervisningen på vissa skolor skerårskursvis medan andra undervisarårskurslöst. På vissa skolor undervisasflickor och pojkar separat, på andragemensamt. De intervjuade skoledarnaanger att gruppindelningen främst ärberoende av vilken karaktär aktiviteternahar och hur många elever som deltar.Skolorna som erbjuder idrottsprofilskiljer sig från övriga skolor i de 77 kommunerna.De har:• Fler elever än övriga skolor.• Lägre andel flickor.• Högre andel elever med utländskbakgrund.• Lägre andel föräldrar med en eftergymnasial utbildning.Samverkan med idrottsrörelsenÅttiotvå procent av skolorna samarbetarmed en eller flera idrottsföreningar påorten och nio procent med distriktsförbundeneller något specialidrottsförbund(Figur 1).Den samverkan som sker mellan skolornaoch idrottsrörelsen bygger främst påatt ledare, tränare eller coacher från denföreningen som skolan samarbetar medinvolveras i undervisningen(74 procent). Vanligt är också att föreningarnaslokaler används till undervisningen(38 procent). Några anger också attskolans idrottsprofil har samverkan medidrottsrörelsen genom olika Idrottslyftprojekteller genom anordnandet av idrottstävlingar.Några få skolor anger också attsamarbetsföreningarna används för att34 svensk idrottsforskning 1/2012