Styrke-

More documents

Recommendations

Info

Om vi först tittar på den del av förstagångskurvan som representerar hög kraft kan vi se att ökningarna är höga men att de första tendenserna i början av kurvan är minimala. Detta gäller när vi har en tidsrymd av 100 till 200 millisekunder att röra oss med per rörelse. Vad detta indikerar är att tung styrketräning i sig inte medför ökning av explosiv styrka. Om vi i stället tittar på den högra sidan av grafen ser vi en typisk explosivt orienterad typ av träning och man kan utläsa att denna typ av träning inte medför alls samma ökning av maximal styrka som tung styrketräning. Däremot är hela kraft/tidskurvan förskjuten upp till vänster vilket anger att det är möjligt, under en kort period, att producera mer kraft, explosiv kraft, än vad som var möjligt före träningen. Denna skillnad är radikalt annorlunda från de förutsättningar som uppvisats här. I de flesta idrottsliga sammanhang talar man om tider i storleksordningen 100– 300 millisekunder. Man har helt enkelt inte mer tid än så på sig att producera kraft. Inom kroppsbyggning däremot, har man en hel dag på sig att framkalla samma kraft, grenen är därför naturligtvis ett undantag. Vad har då explosivitet för relation till idrottarens prestation inom kraftorienterade sporter? Det beror på vilken gren man talar om, men idrottare inom styrkesporter behöver även de explosivitet. Jag tänkte använda tyngdlyftare som exempel. De är starka, de har mycket explosiv kraft och ibland är de t o m snabba. Träningen som de utför är primärt inriktad på att öka styrka och explosivitet. Jag tänkte ta ytterligare exempel från det träningsläger som jag behandlat ovan. Till att börja med vill jag påminna om att ju längre tidsperioden är som kraft skapas, desto mindre blir explosiviteten. Man märkte att efter tre dagars träning med två pass tung styrketräning per dag, minskade idrottarnas explosivitet märkbart. Man kan fråga sig varför och om det egentligen spelar någon större roll. Mina erfarenheter säger mig att det gör det. Om man förlorar sin explosivitet kan det exempelvis bli svårt att bibehålla en effektiv teknik under själva lyftmomentet. Minskad explosivitet har en indirekt negativ effekt som inte kan förbises. Som ett ytterligare exempel vill jag nämna hur vi började träningen med ett pass på den första dagen vilket ledde till en tidsminskning. Man ökade sedan till två pass den andra dagen som följdes av en hel dags vila, vilket medförde att explosiviteten återvände till nivån uppmätt före träningslägret. Detta är endast en indikator, men en viktig sådan. Man bör inte stirra sig blind på maximal styrka utan även mäta explosivitet. Hur går vi då tillväga för att öka explosivitet? Man kan använda viktträning, t o m tung viktträning. Men som jag sade tidigare är ökningen av explosivitet minimal om vi begränsar oss till tung styrketräning. Om vi i stället använder oss av plyometrisk träning som optimerar den maximala kraftprestationen, kan vi uppnå en betydligt större ökning av explosivitet. Jag tycker dock att det är viktigt att påpeka, att beroende på vilken idrottsgren man talar om och vilken träningsbakgrund som idrottaren har, måste man under praktiska förhållanden använda en kombination av dessa träningsmetoder. För vissa idrottare måste man kanske koncentrera träningen till maximal styrkeökning, under endast en begränsad del av träningen, för andra räcker inte detta och proportionerna blir annorlunda. Det är upp till tränaren att göra dessa avvägningar och finna vilka kombinationer som är bäst för varje enskild idrottare. Finns det ett entydigt svar på frågan om man kan kombinera styrka med uthållighet? För att försöka svara på det vill jag återanknyta till de uppgifter tagna från Hickson som Per Tesch nämnde igår, eftersom dessa är relativt viktiga i sammanhanget. Han utgick då ifrån ett antal försökspersoner som vid utgångsläget var helt otränade. Ökning av styrka är inte något problem, men uthållighetsträning kommer inte att hjälpa oss att uppnå det. Detta, i sig, är inget nytt. Om man i stället kombinerar styrka och uthållighetsträning i ungefär lika delar uppnår man en styrkeökning som är ungefär likbördig med den som erhålls med uteslutande styrketräning. CPU <strong>Styrke</strong>träningsseminarium 17
Figur 8 Hickson, R (1980). Interference of strength development by simultaneously training for strength and endurance. Eur J Appl Physiol 45:255–263. Detta gäller dock endast under en period av 4–6 veckor, som följs av en platå. Om vi då fortsätter att träna med denna kombination kommer man att finna att styrkan sedan minskar, vilket torde innebära att styrkeutvecklingen äventyras av uthållighetsträningen. Vad detta betyder är således att när en styrkeidrottare behöver höja sin uthållighet, vilket alla behöver för att optimera sin styrkeutveckling, skall denna träning inte vara alltför långvarig och inte kombineras med stora mängder av annan träning. Hur är det då ställt med idrottare inom bollsporter? Som exempel kan nämnas en grupp kvinnliga volleybollspelare. Figur 9 Häkkinen, K (1993). Changes in physical fitness profile in female volleyball players during the competitive season. The Journal of Sports Medicine and Physical Fitness, 33, 3, 223–232. 18 CPU <strong>Styrke</strong>träningsseminarium
Page 1 and 2: Olympisk Support Styrke- Centrum f
Page 3 and 4: © Centrum för prestationsutveckli
Page 5 and 6: Olympisk Support Alf Thorstensson S
Page 7 and 8: Figur 1 Muskelmekaniska faktorer so
Page 9 and 10: um som kraften går. Genom att änd
Page 11 and 12: Olympisk Support James E Wright Opt
Page 13 and 14: 12 CPU Styrketräningsseminarium in
Page 15 and 16: Detta kan naturligtvis antyda en st
Page 17: Figur 6 Häkkinen, K, Pakarinen, A,
Page 21 and 22: men den försvann sedan lika snabbt
Page 23 and 24: Detta kan även indikera att graden
Page 25 and 26: Olympisk Support Tudor O Bompa Plan
Page 27 and 28: 26 CPU Styrketräningsseminarium ly
Page 29 and 30: som vi eftersträvar. Lösningen li
Page 31 and 32: Figur 9. The periodization of av bi
Page 33 and 34: TRAINING METHODS FÖR ANATOMICAL AD
Page 35 and 36: Figur 14. säkert påstå att detta
Page 37 and 38: THE MAXIMUM LOAD METHOD THE ECCENTR
Page 39 and 40: det som nämndes tidigare. Däremot
Page 41 and 42: Olympisk Support Jürgen Lippmann S
Page 43 and 44: Figur 2. WK = tävling MAZ = makroc
Page 45 and 46: ningar, som kallas för träningsko
Page 47 and 48: 46 CPU Styrketräningsseminarium en
Page 49 and 50: 48 CPU Styrketräningsseminarium de
Page 51 and 52: 50 CPU Styrketräningsseminarium fl
Page 53 and 54: försöka igen. Om det nya försök
Page 55 and 56: Olympisk Support Henk Kraaijenhof S
Page 57 and 58: 56 CPU Styrketräningsseminarium de
Page 59 and 60: 58 CPU Styrketräningsseminarium 36
Page 61: as runt resultatet av 30 meters spr

Styrke-

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?