Styrke-

TRAINING METHODS FÖR ANATOMICAL ADAPTATION
Figur 11. Suggested training parameters for circuit training.
minskning? Därför att det helt enkelt är bortkastad tid att lägga ner mer tid än så. En individ
som har god bakgrund behöver inte lägga ner mer tid på anatomisk adaptation. Däremot, när
man talar om verkligt unga idrottare eller om nybörjare som just börjat tävla, kanske det inte
räcker ens med två års adaptation! Jag talar då naturligtvis om mycket unga idrottare. Några
av de övriga föredragshållarna har påpekat att man måste styrketräna fortlöpande även under
underhålls- eller tävlingsfasen. Kombinationen av effektutveckling och muskulär uthållighet,
eller t o m muskulär styrka, beror dock på vilken sport det rör sig om. Som jag sade tidigare,
kommer även hoppare eller kastare att behöva sin maximala styrka under denna fas, även om
det är troligt att den avgörande förmågan är effektutvecklingen. Inom andra sporter där uthållighet
avgör måste utövarna träna för att bibehålla sin muskulära uthållighet under tävlingsfasen
annars faller prestationen. Det är väsentligt att inse att det finns ett behov av att
underhålla vissa delar av styrketräningen även under tävlingsfasen.
Vad det gäller periodisering har vi idag inte någon bestämd syn eller någon bestämd standardmetod.
Periodisering är vårt heltäckande begrepp även om vi anpassar det efter olika
idrotters behov.
Det finns idrottsmän eller -kvinnor som behöver muskulär hypertrofi. Strategin för träningen
av dessa individer skiljer sig från den vanliga periodiseringen på så sätt att inom vissa
grenar, såsom i kastgrenar och i hög grad i brottning, judo och andra kampsporter, behövs
muskelmassa i den högsta viktklassen. Samma sak gäller även i bollsporter, t ex amerikansk
fotboll, där speciellt försvarsspelarna (line-men), måste vara muskulösa.
Figur 12.A periodization model for athletes requiring hypertrophy.
32 CPU Styrketräningsseminarium