Styrke-

More documents

Recommendations

Info

att förklara detta drar jag en parallell med längdhopp. Hur mycket vertikal kraft krävs för att höja ens tyngdpunkt med 70 cm? Detta kan man lätt se med enkla beräkningar som dessutom inte behöver justeras. I Wood & Richters standardverk talas det även om mycket låg energiåtgång vid eccentriska övningar. Jag anser att detta innebär att man rekryterar ett litet antal fibrer och i samband med nedhopp rekryteras det dessutom väldigt få nya fibrer. Åhörare: Javisst, det där är något som man kan diskutera länge. Men jag tror säkert att du håller med om att de mått som Per hänvisade till är enstaka eccentriska sammandragningar, inte (stretch-shortening-)sammandragningar. Jag tycker dock att det är väldigt viktigt att betona att spekulationerna runt rekrytering till stor del är just, spekulationer. Det är lätt att lägga fram en hypotes, även om den inte alltid är objektivt grundad. C Bosco: Ja, jag håller med. Åhörare: Erhöll ni högre EMG-värden under eccentriska sammandragningar än vid maximala koncentriska sammandragningar? Jag tyckte att det såg så ut på en av dina diabilder. C Bosco: Väldigt mycket högre, mer än 100 %. Åhörare: Hur kommer det sig att man erhåller högre EMG-värden samtdigt som väldigt många färre fibrer rekryteras? Var härstammar EMG-aktiviteten ifrån? Man har högre EMGvärden när man utför eccentriska sammandragningar. Samtidigt säger du ändå att man inte rekryterar alla sina fibrer. Hur kommer det sig då att EMG-värdena ligger på en sådan hög nivå? C Bosco: Ja, just det. Vi måste ha den nivån, den som är den maximala EMG-nivån. Vid prov med tre gånger egenvikten, isometriskt, låg värdena på 100. När nedhoppet genomfördes ökade denna siffra med en faktor av tre. Detta innebär att när det finns isometri med i bilden, rekryteras både långsamma och snabba fibrer. De långsamma muskelfibrerna uppvisar dessutom både lägre EMG-aktivitet och lägre aktionspotential. När man tar elektromyografi till hjälp finner man samma låga värden. Så fort man rekryterar få motoriska enheter erhålls högre EMG-aktivitet. Inte för att man har ett stort antal motoriska enheter, utan därför att vetenskapen har kommit längre. Detta innebär att för fasiska motoriska enheter är membranförändringarna större. Men vi upptäckte detta. Det var integrerat, den genomsnittliga roten minus kvadraten. CPU Styrketräningsseminarium 53
Olympisk Support Henk Kraaijenhof Styrketräning – erfarenhet från elitsprinters Henk Kraaijenhof inledde med att tacka för inbjudan att komma och tala samt sina kollegor för deras intressanta och mycket lärorika föreläsningar och fortsatte sedan: Jag är inte en forskare så jag har inga grafer eller andra resultat av min forskning att visa upp. Det är inte forskning som jag arbetar för utan resultat. Resultatet av mitt arbete visar sig i form av medaljer eller rekord, målen är alltså lite annorlunda. Jag är en tränare, det är mitt ansvarsområde och det är vad jag får betalt för. Vissa av de saker som jag tar upp kommer jag att tala om ur ett rent empiriskt perspektiv, andra försök är däremot baserade på vetenskapliga grunder, något som inte alltid är det lättaste, vilket ni kommer att förstå så småningom. Efter denna inledning var det dags för visning av en video som Henk kommenterade löpande: Den första biten här är tagen under träning och visar den normala träningen som i sig, inte är någonting speciellt. Däremot när vi kommer till uppvärmningen skiljer sig sprinters lite grann från övriga friidrottare. Man joggar ju inte, utan trappar upp med uppvärmningslopp, som följs av några enkla uppvärmningsövningar. Alltså, i stället för att jogga ett, två, eller tre varv så sätter vi igång direkt och springer dessa uppvärmningslopp. Vi börjar då så sakteliga och bygger upp hastigheten gradvis under tio lopp som alla följs av några av de tidigare nämnda enkla övningarna. Efter detta har vi några enkla reaktionsövningar som vi utför eftersom även hjärnan behöver värma upp! I det här följande avsnittet som visar förberedelserna inför träningen ser vi en dam som vi skall titta lite närmare på, Nelli Cooman, men varför visar jag detta? Jo, därför att vi kommer att få se ytterligare ett par kända sprinters som vi kan jämföra med. Nelli är väldigt kort, hon är bara 1,62 m lång. Själv tror hon däremot att hon är lång, men jag tycker att hon är kort! Hon har väldigt kraftfulla ben och quadriceps och hon är väldigt startsnabb. Hennes muskler utgörs till 75 % av snabba fibrer, varav 40 % består av typ IIb, och från den kända litteraturen känner jag inte till någon med högre andel snabba muskelfibrer. Detta förklarar varför hon är så väldigt startsnabb men dessutom varför denna acceleration bara räcker till 60 meter. Om man tittar på hur många andra världsmästare och världsrekordhållare på 60 meter är byggda ser vi genast att Nelli skiljer sig från dem. En 32 år gammal sprinter, visst har sporten utvecklats! Numera är inte sprinters som är över 30 år, ja t o m 35–36 år gamla något undantag längre. Det var inte länge sedan som vi ansåg att en sprinter nådde sin topp i 20–25- årsåldern, men det har ju visat sig inte riktigt stämma. Linford Christie och andra framgångsrika sprinters fortsätter idag att skörda både framgångar och gamla förlagda teser. Dagens kvinnliga sprinters, återigen med Nelli som undantag, har en kroppsfettsnivå på 6–8 %, uppmätt med antingen den s k skinfold-metoden eller hydrostatiskt, dvs med undervattensvägning. 6–8 % fett, inte speciellt mycket eller hur? Nelli däremot ligger lite högre med 13–18 % kroppsfett, ingenting att vara stolt över i dessa sammanhang. Målet med mitt arbete är ju att uppnå ökad hastighet, och i denna jakt måste jag ta reda på vad det är som gör någon snabb och vad som gör andra mindre snabba. Min första tanke var då att titta på hur deras kroppar var uppbyggda. Kanske deras längd hade något med saken att göra? Om man exempelvis tittar på Nelli och försöker sig på att dra slutsatser – kanske skall man vara kort för att bli en snabb sprinter? Merlene Ottey, visar däremot att det går alldeles 54 CPU Styrketräningsseminarium
Page 1 and 2:
Olympisk Support Styrke- Centrum f
Page 3 and 4: © Centrum för prestationsutveckli
Page 5 and 6: Olympisk Support Alf Thorstensson S
Page 7 and 8: Figur 1 Muskelmekaniska faktorer so
Page 9 and 10: um som kraften går. Genom att änd
Page 11 and 12: Olympisk Support James E Wright Opt
Page 13 and 14: 12 CPU Styrketräningsseminarium in
Page 15 and 16: Detta kan naturligtvis antyda en st
Page 17 and 18: Figur 6 Häkkinen, K, Pakarinen, A,
Page 19 and 20: Figur 8 Hickson, R (1980). Interfer
Page 21 and 22: men den försvann sedan lika snabbt
Page 23 and 24: Detta kan även indikera att graden
Page 25 and 26: Olympisk Support Tudor O Bompa Plan
Page 27 and 28: 26 CPU Styrketräningsseminarium ly
Page 29 and 30: som vi eftersträvar. Lösningen li
Page 31 and 32: Figur 9. The periodization of av bi
Page 33 and 34: TRAINING METHODS FÖR ANATOMICAL AD
Page 35 and 36: Figur 14. säkert påstå att detta
Page 37 and 38: THE MAXIMUM LOAD METHOD THE ECCENTR
Page 39 and 40: det som nämndes tidigare. Däremot
Page 41 and 42: Olympisk Support Jürgen Lippmann S
Page 43 and 44: Figur 2. WK = tävling MAZ = makroc
Page 45 and 46: ningar, som kallas för träningsko
Page 47 and 48: 46 CPU Styrketräningsseminarium en
Page 49 and 50: 48 CPU Styrketräningsseminarium de
Page 51 and 52: 50 CPU Styrketräningsseminarium fl
Page 53: försöka igen. Om det nya försök
Page 57 and 58: 56 CPU Styrketräningsseminarium de
Page 59 and 60: 58 CPU Styrketräningsseminarium 36
Page 61: as runt resultatet av 30 meters spr
show all

Styrke-

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?