Styrke-
Omslag styrkerapport - Sveriges Olympiska Kommitté
Omslag styrkerapport - Sveriges Olympiska Kommitté
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Olympisk Support<br />
Carmelo Bosco<br />
Överföring av<br />
styrka och kraft<br />
till idrottare<br />
Jag tänker berätta lite om den forskning som jag kontinuerligt bedriver i samarbete med ett<br />
stort antal olika lag och idrottare och presentera resultat, slutsatser och erfarenheter.<br />
Till att börja med vill jag gå in på hur man mäter explosiva prestationer inom olika typer av<br />
idrotter. Som ett första exempel vill jag tala om mätningar i skidgrenar, allt ifrån längd- och<br />
vattenskidåkning till backhoppning. Backhoppare uppvisar mer än 200 % högre explosivitet i<br />
sin idrottsgren än de andra skididrotterna. Med hjälp av ett enkelt test kan vi klart se skillnaderna<br />
i prestationsförmåga. Vad beror skillnaderna på? Är de genetiskt betingade eller beror<br />
de på träning? Liknande skillnader visar sig även när man jämför olika friidrottsgrenar som t ex<br />
medeldistans- och maratonlöpning med kulstötning, häcklöpning eller sprinterlöpning. Skillnaderna<br />
i explosiv kraft hos de olika idrottsmännen i de grenar som kräver explosiv kraft kan<br />
vara såpass stora som 100–200 %. Dessa skillnader är större än de i idrottsmännens aeroba<br />
kapacitet.<br />
Resultaten och idrottsmännen som ligger till grund för dessa olika observationer kommer<br />
från hela Europa. Bland försökspersonerna återfinns cirka 150 olika medaljörer från såväl OS,<br />
europa- som världsmästerskap. Här har vi till exempel världens bästa kulstötare. De har naturligtvis<br />
mycket goda explosivitetsvärden, men inte lika bra metabol förmåga. Detsamma gäller<br />
för kvinnor. Skillnaderna är naturligtvis stora mellan olika typer av idrottare, exempelvis mellan<br />
längdåkare med sina låga krav på explosivitet och t ex sprinterlöpare.<br />
Vari ligger då denna stora skillnad? Naturligtvis spelar det roll vilken typ av träning man<br />
utför och dessutom vilken fiberfördelning som idrottaren har. Om vi då tar en titt på just<br />
explosivt orienterad träning, med endast koncentriska rörelser, kan vi inte bara utläsa försökspersonens<br />
explosivitet utan även dennes styrka. Hur går detta till? Vi ber personen att utföra<br />
hoppövningar med och utan extravikter för att kunna utröna hur personens muskler arbetar<br />
under explosiva förhållanden eller när belastningen är stor. Hur vet man då om personen är<br />
”snabbare än han är stark”, eller vice versa? Går det att mäta två olika kvaliteter? Den här<br />
sprintern, Francesco Pavoni, sprang 100 meter på 10,22 sekunder när han var 19 år. Sedan<br />
kom han till oss för att träna. Resultatet; 10,40 s! (Allmän munterhet bland åhörarna). Är<br />
denna löpare snabbare än han är stark? Vi vet inte, eftersom styrkan måste mätas som den kraft<br />
som idrottaren utvecklar. För att mäta hastighet måste man använda en hastighetsmätare.<br />
Jag försöker med denna ekvation att göra det hela lite enklare. Vi bad försökspersonen att<br />
hoppa med olika belastningar. Med ökad belastning minskade hopphöjden. Vi kan se sambandet<br />
mellan kraft och hastighet för allt från sprinters till långdistanslöpare. Teoretiskt borde<br />
denna kurva beskriva muskelns, i detta fallet bensträckarmusklernas, förmåga att utveckla hög<br />
hastighet eller maximal styrka. Om vi då utför ett enkelt test som tidigare beskrivits, kan vi<br />
utläsa hur de olika idrottarna presterar. Ibland kan det visa sig att försökspersonen är starkare<br />
än normalt. Då kan vi dra slutsatsen att han är starkare än han är snabb. Å andra sidan hittar<br />
man också de som uppvisar lägre styrkeprestation än vad som är normalt. Vi kan alltså med<br />
hjälp av denna enkla metod utläsa vad som försiggår under styrketräningen och de explosiva<br />
övningarna.<br />
Från november -83 fram till mars -85 samarbetade jag med det italienska höjdhopparlandslaget.<br />
Under denna period samlade vi en hel del mycket intressant information. En av de<br />
övningar som vi använde oss av gick ut på att mäta idrottarens hoppkapacitet med en extra<br />
belastning motsvarande egenvikten. En försöksperson som vägde 70 kg utförde hoppen med<br />
CPU <strong>Styrke</strong>träningsseminarium 45