xelovnebaTmcodneobiTi etiudebi STUDIES IN ART CRITICISM II
xelovnebaTmcodneobiTi etiudebi STUDIES IN ART CRITICISM II
xelovnebaTmcodneobiTi etiudebi STUDIES IN ART CRITICISM II
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
la musikaluri xelovnebis am dargis ganviTarebasa da propagandis<br />
saqmeSi. aseT SemsrulebelTa rigs ganekuTvnebian:<br />
raxmaninovi da kreisleri, a. rubiSteini da Seringi, oistraxi<br />
da oborini, goldenveizeri, rixteri, igumnovi da mravali<br />
sxva, romelTa wvlili kameruli muzicirebis xelovnebis<br />
ganviTarebaSi udidesia.<br />
kameruli musika warmoadgens musikaluri xelovnebis<br />
specifiur dargs, romelic gansxvavdeba Teatraluri, simfoniuri<br />
da solo sakoncerto musikisagan. kameruli musikis<br />
saRamoebi, rogorc wesi, ganviTarebis adreul etapze Ziri-<br />
Tadad imarTeboda salonebSi, ojaxebSi da mcire zomis SenobebSi.<br />
Aaqedan gamomdinareobs misi saxelwodebac: camera —<br />
niSnavs oTaxs. aseve, kameruli koncertebisaTvis damaxasia-<br />
Tebelia SemsrulebelTa mcire raodenoba.Kkameruli musika<br />
warmoadgens rogorc vokalur, ise instrumentalur musikas.<br />
ansamblSi daculia xmaTa (sakravTa) Tanasworuflebianoba.<br />
kamerul-instrumentul musikas myari safuZveli Cauyares<br />
kompozitorebma: iohan sebastian baxma, georg fridrix<br />
hendelma, iozef haidnma, volfganag amadeus mocartma da<br />
ludvig van beThovenma.<br />
XIX saukuneSi kameruli musika gamdidrda romantikos<br />
kompozitorTa nawarmoebebiT, rogorebic iyvnen: karl maria<br />
veberi, feliqs mendelson-bartoldi, franc Suberti, robert<br />
Sumani, iohanes bramsi, kamil sen-sansi, friderik Sopeni,<br />
edvard grigi da sxva.<br />
XIX-XX saukuneebis kompozitorebis: klod debiusis,<br />
moris ravelis, paul xindemitis, bela bartokis, benjamen<br />
britenis da sxvaTa SemoqmedebaSi ganviTarebis udides<br />
mwvervals miaRwia sxvadasxva Janris kameruli ansamblebis<br />
nimuSebma.<br />
saqarTvelom, obieqturi sinamdvilidan gamomdinare,<br />
gacilebiT ufro mokle xanSi aiTvisa kameruli musicirebis<br />
formebi da tradiciebi, vidre evropis qveynebma da ruseTma.<br />
sul raRac erTi saukune dasWirdaT qarTvelebs imisaTvis,<br />
rom ziarebodnen evropuli profesiuli musikis Sedevrebs,<br />
gaeTavisebinaT da aeyvanaT maTi Sesruleba msoflio standartebis<br />
doneze. Aamas Tavisi axsna da mizezebi aqvs. esaa Cve-<br />
79