This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

101
begge deras föräldrar. Endast i det fallet, att modren
icke tagit något fäderne- eller inöderne-arf, stod det henne
fritt, att till dem bortskänka sitt aflinge gods. 67 )
d. Westgötalagens begge codicea tillägga batarderne
lika arfsrätt efter modren, som hennes äkta födde
barn, 68 ) men frånsäga dem allt anspråk på delaktighet
i deras faders qvarlåtenskap. 69 ) Att likväl förhållandet
varit annat under den tid, som föregick dessa lagars
skriftliga affattande, synes man med någorlunda säkerhet
kunna sluta af ett ställe uti den gamla förteckningen ö.fver
Westgöta lagmännen, der det heter: "den nittonde lagmannen
var den vise och milde Folke, under hvars tid
många togo heder af (mången hednisk sed uteslöts ur)
vår lag, och de oäkte förlorade sfn arfsrätt." 70 ) Detta
ställe har förorsakat de rättslärde stort bryderi, emedan
det tyckts svårt att förklara, hvad för en arfsrätt det
« 7 ) Gotl. StL. B. IV. D. III. c. 9. (ed. Had. p. 84.)
68 ) WGL. I. AB. Fl. 8. §. 2: "Kona a slokifrillu son ok annan a^alkono
son, j»er skulu bai>ir haenmer aif tak»,, slikt livar sum annar."
Jfr WGL. II. AB. Fl. 12.
•») WGL. I. anf. st. §. 3: "frillubarn taknrr - - eig fa^terni." Jfr WGL.
II. anf. st-der det heter:" Frillubarn fan ingti af arue, utan möjierni
sit, num ^et ena a^alkono barnit. Se ock WGL. IV: 2.
70 ) WGL. IV: 14 (Sehlyt. ed. p. 297): "Nitanpi war folke laghman.
warsk