This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

91 Vermehrte Sachscnspiegel är ännu mera bevågen emot de oäkta barnen, åt hvilka den tillochmed förunnar en slags arfsrätt ab intestato. Den stadgar nemligen: 3O ) "En naturlig oäkta börd är förhanden ifall en fri och ogift man med en dylik qvinna sainmanaflar barn, utan att legitimera dem. Sådana barn hafva ingen (arfs)del uti deras faders gods. De närmaste äkta arfvingarne erhålla qvarlåtenskapen hvar efter sin del. Men hvar och en af dem skall utaf sin arfslott gifva åt den oäkta födde sjette delen enligt keiserlig och weichbilder (stads)rätt, ona den sistnämnde kärar dera inom år och dag." 31 ) Här är påtagligen fråga om en verklig arfsrätt för de oäkta födde, ehuru lagstiftaren, för att icke alltför tydligt stöta emot den inrotade åsigten om deras fullkomliga rättslöshet i arfsrättsligt hänseende, sorgfälligt undviker att med uttryckeliga ord tillägga dem arfsrätt. Hvem varsnar icke här vid första ögonkast, att denna förändring härrört ur Romerskt inflytande? Sådant röjer sig icke allenast i den bestämda arfsqvoten, utan äfveu derutinnan, att de oäkta barnen för utbekommande af sin arfsandel inom år och dag borde anställa en actio personalis emot den primära arfvingen. 33 ) De Danska lagarne, enligt hvilka oäkta barnen, såframt de icke blifvit legitimerade, ansågos sakna fader och fädernefränder, uteslöto dem i följd deraf ifrån allt arf efter desse; 33 ) och likaså hade omvändt fädernesläg- 30 ) Verm. Ssp. I. 5. 6. Siegel not 128. 31 ) Äfven enligt de gamla Frisiska rättskällorna (a. 130G—1320) synas de oäkta barnen hafva egt anspråk på en mindre arfslott ("Spolkinder Erffdele"), som öfvergick till deras arfvingar i tredje led, men derefter återföll till de äkta födde arfvingarne. **) Jfr Siegel p. 36. i3 ) Sålunda stadgar Valdemars Seelänska lag B. II. c. 69 (Nord. Oldskr. I). 13. p. 46;: "Slökaefrith born takaer sey arf seftter sin fatlucr." - - Jfr Sk.L. ill. 16. 20; Er. Sfell. L. I. 16. 17; J.-L. I. 21.
92 ten å sin sida icke något anspråk på arf efter dem. 34 ) Men icke nog dermed; den naturlige fadren var icke ens berättigad att med varm hand gifva en gåfva åt sitt oäkta barn, ehuru han föröfrigt var befogad att sålunda begäfva fullkomligt fremmande personer, hvilket märkeliga förbud mer än något annat utvisar till hvilken grad dessa lagar ville göra dylika barn fremmande för fäderneslägten. Dock kan ett annat motiv äfven hafva legat till grund härföre, nemligen det, att dymedelst beveka fadren att lagligen erkänna och legitimera dem. Konseqvent med sagde förbud stadgar Eriks Seeländska lag, att om någon tager sitt oäkta barn i sambo ("i flaet") med sig, så erhåller det sistnämnda icke mera ur det gemensamma boet än han, med enkom för sådant ändamål tillkallade vittnen ("meth thing vitnae"), kan bevisa sig hafva dit infört. Vid brist på sådan bevisning böra de äkta arfvingarnemed tvenne vittnens och tolf manna-ed utreda hvad af det gemensamma boet tillhör de oäkta, hvilka måste åtnöja sig med det sålunda vitade. 35 ) Efter modren och hennes slägt togo oäkta barnen deremot lika arf med de äkta, 36 ) hvilket stadgande äfven gällde omvändt, så att modern och mÖderneslägten likaledes voro berättigade till arf efter dem. 37 ) Dessa de äldre lagarnes bestämningar äro ännu bibehållna i Christian den V:s lagy enligt 3 «) Sk.L. III. 18 (Nord. Oldsk. D. 18. p. 17): "Hauir man SIöka?fritha barn oc ser ttuet a?i thingliust, tha scal han aei taka arf aeftir tfuet, um thaet dör för ?en han". Jfr Andr. Sun. III. 7; J.-L. I. 22. »») Er. Ssell. L. I. 19. (Nord. Oldskr. D. 14. p. 11.) Jfr Vald. SJCII. L, II. 44. SkL. III. 16. Detta stadgande hade pätagligen för afsigt att hindra den naturlige fadren från att illudera lagen, genom att sammanblanda sin förmögenhet med sina oäkta barns. ") Sk.L. III. 16. Vald. Sa>ll L. II. 69: "iEfter sin mothier oc aeftspr sinaa siizk^n takser slökaefrith börn iafn lot vith annaer börn". Jfr de not 33. föreg. sida åberopade lagrummen. *•) Nonnann: De legitimaticne §§. 5. 6.
Page 1 and 2:
This document is downloaded from HE
Page 3 and 4:
' .
Page 5 and 6:
II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8:
2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10:
att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12:
G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14:
att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16:
10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18:
12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20:
14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22:
Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24:
18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26:
20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28:
Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30:
u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32:
26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34:
28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36:
Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38:
32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40:
före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42:
36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44:
att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66: 60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70: G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72: 06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74: C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76: 70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82: 76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84: 78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86: so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88: uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90: 84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92: tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94: äkthet, under de tider då genealo
Page 95: 90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 99 and 100: 94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102: livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104: m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106: 100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108: 102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110: 104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112: 106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114: 108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116: Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118: 112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120: 114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122: U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124: na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126: 120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128: 122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130: 124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131: 128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?