This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

' 27 vika Skåne- ls ) och Jutslca lagarne så till vida, som de icke veta af mer än en pröfningstermin. Den sednaro stadgar: 16 ) ' Of konae sighser sik at vaerse maeth barnse seftaer bainnae bondae dötb, tha skal hun sitae i eghn uskift tiughae ukse. tha skulse gothse qvinnae se ok skiljas hvat haeldser aer. finnge the, at hun aer dighaer mseth barn, sitse fram i eghn til barn worthser föd. fÖthces barn svå långt a skal a se en hon jer hauande. a?r hon eig hauande - - - - ser stempno dagh firi sagher. j>a skal hon af faras." Jfr WGL. 1. AB. Fl. 4. Ett likartadt stadgande finnes uti Wals<strong>is</strong>ka lagen. Se Gans. I>. 4. p. 311. hvarest åberopas Leg. Wall. p. 78. II. 1. 25.
28 Noggrannast uttrycker sig Upplandslagen, der det heter: 19 ) "Om en man dör utan att efterlemna några arfvingar och hans skyldemän komma till hans gård för att skifta hans qvarlåtenskap, men hustrun som sitter i boet säger: jag är med min mans barn och börda, då skall egendomen synas och besigtigas samt sättas i takamannahander ("i iaemna3j>ae haendaer") och hustrun d<strong>is</strong>ponera öfver så mycket som hon till sitt underhåll behöfver. Och äro sju månader bestämda för henne ("ok liggi J>a staempnu daghaer före husfrunni manae|>ae staempnae J>aet aeru manaef>ae siu.") Födes barnet och kommer till verlden sju månader efter mannes död, så anses det vara afladt af mannen. Denna månad kallas skyndande månad (skynd«Vbae manaefjae). — Födes det åtta månader efter mannens död, tager det arf och orf. Det kallas ytterligare månad (ytighiae manaef»). — Födes barnet nio månader derefter (är det älven äkta samt) tager arf och orf. Det kallas laga månad (laghae manoej>). — Födes barnet och kommer-till verlden tio månader efter mannens död sa tager det äfven arf och orf. Det kallas senaste månad (senaepae manaej>). — Födes de ännu sednare (f>y sennae), då (är det ej afladt af mannen och) må (emedan det anses för) horbarn ej taga del i arfvet, och hustrun fyllo åter hvad hon (under sitt hafvande tillstånd) åtnjutit af mannens gods." Enahanda, dock mindre utförliga, stadganden återfinnas uti Helsinge- 20 ) och JFestmanna-lagarne 21 ) samt den till Magnus Erikssons tid hörande Allmänna Slads- »») UL. .3EB. Fl. 10. §. 1. (Schlyt. ed. p. 114.) 20 ) HL. JEB. Fl. 10. §. 1: "DörbondEe barnlöz okf>£en krasfwr till arfws till baar. hustru sighir sik ime]> bärni warae. fö|>£es ftajt barnit i |iem X maiuipse seftir f>£et bondasn döfier Eer. taki paat barn arff ok orff. l>set kallaer senape arff. födes f^t sen^rae. ^a ma tey horbarn arfwi skifftas." (Schlyt. ed. p. 34). *») WML.I. OB. Fl. 12. Jfr WML. II. J5B. FL 10. §. 1. (Schlyt. ed. pp. 51. 127.)
Page 1 and 2: This document is downloaded from HE
Page 3 and 4: ' .
Page 5 and 6: II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8: 2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10: att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12: G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14: att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16: 10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18: 12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20: 14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22: Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24: 18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26: 20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28: Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 35 and 36: Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38: 32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40: före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66: 60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70: G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72: 06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74: C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76: 70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82: 76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84:
78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86:
so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88:
uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90:
84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92:
tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94:
äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96:
90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98:
92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100:
94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102:
livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104:
m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106:
100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108:
102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110:
104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112:
106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114:
108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116:
Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118:
112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120:
114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122:
U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124:
na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126:
120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128:
122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130:
124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?