This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

före med Nordström kunna sluta, att det berodde på
mannen, huruvida ifrågavarande barn skulle betraktas såsom
legitima eller ej. Emot en sådan uppfattning strider
icke hvad lagarne meddela för det fall, att mannens
lagliga arfvingar väl icke drogo i tvifvelsmål, att barnet
blifvit afladt af honom, men bestredo det barnets moder
varit dennes lagliga hustru eller fästeqvinna, och på sådan
grund vägrade att erkänna dem för äkta, innan föräldrarnes
lagliga fästning eller giftermål bevisats. AX )
B. Barn alladc i fästoni-
Redan under den Germaniska rättsutvecklingens äldre
period betraktades en i laga ordning försiggången
trolofning såsom ett verkligt giftermål, sedan mannen
och qvinnan en natt legat tillsammans; på bröllopsceremonierna
lades ej någon hufvudsaklig vigt. Kanoniska
lagen långt ifrån att uppställa någon inskränkning
visade till och med, såsom ofvanföre blifvit anmärkt, en
större tolerans i afseende å de öfliga fästnings formaliteternas
iakttagande, i det den för oväsendtliga höll de
momenter, hvilka den äldre verlclsliga rätten infört till
oeftergiflig form för berörde aftals giltighet, nemligen
frändernas bifall, vittnens närvaro och dotalfördraget.
En naturlig följd häraf var, att de med fästeqvinna
aflade barnen åtnjöto äkta barns rätt. Uti de af oss anlitade
sydgermaniska rättskällorna hafva vi ej funnit några
stadganden härom, hvaremot sådane i talrik mängd
förekomma uti de Skandinaviska.
Den första ibland de Danska lagarne, som uttryckligen
uttalar besagde åsigt, är Konung Hans' Allmänna
*«) Se WGL. I. AB. Fl. 7; ÖGL. MB. Fl. 8. pr.; UL, iEB. Fl. 18;
WML. II. iEB. Fl. 13. §. 2.
') Se ofvanföre p. 20.