This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

52
tern haben.t"), äfvensom frän alla déraf härflytande rättigheter
och pligter. 15 ) 'Alle die n nehelieh geboren sind,
diescin rech ti oss," säger Saehsenspiegel 16 ), och deruti
instämma de flesta andra Tyska rättskällor. Hvarifrån
och under hvilka orsakers medverkan denna hårda, för
alla andra Germaniska medeltidslagstiftningar okända,
åsigt uppsprungit och inträngt uti den Tyska rättsåskådningen
är en svårlöst gåta. Icke ens den mest asketiska
kyskhetsifver samt de mest öfvcrdrifna feodalistiska och
kanoniska sedlighets begrepp kunna gälla såsom tillräcklig
förklaringsgrund härföre, ty hvarken kyrkan eller det
strängaste länsväsende afklippte någonsin alla familjeband
emellan en moder och hennes naturliga barn, om de ock
till en del frisagt fadren ifrån sina skyldigheter emot
detsamma. Än mindre kunde det antagande försvaras,
att denna uppfattning rotade sig uti Tysk rättssed. Redan
den omständighet, att densamma var fullkomligt fremmande
för alla Tyskarnes brödrastammar, är ett häremot
talande bevis. Ett sådant framskymtar äfven ur sin
gömma i JSachsenspiegel B. 1. Art. 51. Der heter det
nemligen: "Man sagt auch das kein kind se in er
mutter kebskind sey, das ist doch nicht," hvilket
ställe den gamla interpretatorn sålunda öfversätter: "Dicitur
etiam secundum jura antiqva qvod. proles suis
matribus illegitima non existet, qvod falsum est." Sannolikast
förefaller oss, att besagde vidunderliga mening
utvecklat sig ur en abstrakt theori, under Romerska
rättens, Kanoniska lagens och Feodalväsendets gemensamma
inflytande. 17 )
"} Mittermaier: D. Pr. K. II. 458. §. 435. Sydow: Das Erbrecht des
Sachsenspiegels §• 10.
'«) Sachsensp. B. 1. Art. 37. (Zobels ed. fol. 104.)
17 ) Den fintlige glossatorn, som alltid är tillreds med en förklaring,
låter budet om de oäktes rättslöshet utgå från kejsaren. v Han säger:
"Du må veta, att enligt naturen är ett oäkta barn likasåväl "seiner