This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

67
tydeisen bvaraf olika meningar blifvit yttrade. Sannolikast
förefaller Schlyters hypotes, att ordet kommer af
"höge", glädje, "högen", glädja, så att det egentligen betecknade
"solatium, qvod non minus dehonestatre virgini
qvam moestae vidua? accomodatum est." 64 .) Denna summa
uppbars, såframt mannen var ogotländsk men den
lägrade qvinnan gotländsk, af doft sistnämndas närmasto
kognater, hvilka äfven skyldigheten tillkom att föda ooli
uppfostra barnet. 65 ) Orsaken till denna olikhet synes
oss hafva legat uti den åsigt, att ett barn, som härstammade
af Gotländskt blod, äfven borde uppfostras af Gotländsk
man, hvilken förklaring indirekte nnderstödes af
den omständighet, att det oäkta barn, hvars begge föräldrar
voro icke Gotländske, borde födas och uppfostras af
fadren. 66 )
Uplandslagen fördelar underhålls- och uppfostriugsskyldigheten
på begge föräldrarne. Den stadgar nemligen:
67 ) "Nu skal frillubarn föfa3 fajiir sellr mo^er. \>sat
J>erae jempni hawser bsetri. sij;S9n J>ae.t aar aff spinae want.
ok ]pser til föf>e mol>er barn fram. Nu gitser hwarti J^era;
barnit haldit. J>a piggi Jaet barn sik fö^u. ok liggi I-o
b;eggia3 J>erse war{>naej)aer a. se J>a3r til at siu ar seru uti.
före allum wajjas." Härmed öfverensstämmer Westmannalagen
68 ) ordagrant. De anförda ställena ur siståberopade
lagar gå väl derpå ut, att modren ensam bör vårda
sitt oäkta barn, sålänge dess näring utgöres af moder-
**) Se Schlyt. Gloss. till Gotl. L. u. d. o. Jfr Olivekrona: Om lagbestäm 1
Giftorätt i Bo. p. 102.
* 5 ) Gotl. L. ibid. "En barn fyf>in pair stim hogsl aigit upp taka fa|)ir
e|>a bro{>ir."
66 ) Gotl. L. ibid. "Far ogutniscr maf>r barn vipr ogutnjsca cnnv j>a
giefi oc hennj hogsl oc fyf>i faj>ir barn sett."
* 7 ) Se UL. ^EB. Fl. 23. §. ?. (Schlyt. ed. pgg. 126. 127.)
*•) Se WML. Mh. Fl. 18. §. 4.