This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

13 anklaga honom för hor. Så vidt vi funnit, ådagalägga alla i dessa lagurkunder förekommande ställen om äktenskapsbrott klarligen, att de, i likhet med Romerska rätten, 28 ) såsom sådant fattade endast olofligt umgänge med en annans hustru. 29 ) En förändrad åsigt framträder deremot redan i Östgöternes, WestgÖternes och Longobardernes lagar. Enligt de förstnämnda egde väl hustrun icke rätt, att i samma grad fordra äkta trohet af mannen, som denne å sin sida af henne, men de tilläto dock hustrun att yrka och erhålla äktenskapsskilnad ifall mannen öfverbevistes om samlag med annan qvinna. Begagnade hon sig af denna rättighet, återställdes hennes hemgift, hvarförutan hon behöll alla erhållna fästningagåfvor, 30 ) ett begifvande påtagligen af Romerskt ursprung, ehuru varningsgraderna blifvit bortlemnade. I hufvudsaken samstämmer härmed WestgÖternes lag, ehuru den nämner intet om brottets rättsliga följder för mannen; endast angående bolerskan heter det, att hon borde öfverlemnas åt den kränkta makan till afstraffande efter godtycke. 31 ) Lombarda gör det till- 28 ) L. 6. §. 1. ff. leg. Jul. de adult. L. 34. §. 1. ff. Enligt §. 5. Nov. 117. c. 9. kunde dock hustrun erhålla äktenskapsskilnad om mannen, ehuru två gånger varnad, fortfor att pläga köttsligt umgänge utom äktenskapet. Jfr C. J. Eklund: Föreläsningar öfver -Romerska Privaträtten D. I. u. 349. X9 ) Se Lex Alamannorum Tit. 59. §. 3. (Georgisch p. 221). L. Baiuvariorum. Tit. 7. c. c. 1, 10, 12. (G. p. p. 283, 285, 286.) L. Burgundionum Tit. 52, och 68. Jfr och L. Frisionum. Tit. 9. §§. 1— 13. (G. p. p. 419, 420). L. Angliorum et Verinorum. Tit. 10. §§. 1, 2, 5. L. Saxonum. Tit. 3. §. 3. • 10 ) Edictum Theodorici §. 54. (G. pgg. 2216, 2217). "Maritus merito dimittat uxorem, si adulteram, si maleficam, vel etiam qvam vulgus adpellat aggagulam, in iudicio potuerit adprobare. - - - - Pari etiam modo, si mulier maritum superioribus criminibus involutum in iudicatione convicerit, et dotem recipiat, et sponsalitiam lucro habeat largitatem." 31 ) Lex Wisigothorum Lib. 3. Tit. 4. §. 9. (G. p. 1935): "Si qva mu-
14 ochmed till en pligt för hustrun att i thy fall anklaga mannen. 32 ) Uti ingendera af de Frankisha folklagarne meddelas någon upplysning uti ämnet, 33 ) men i stället lemna oss de Frankiska konungarnes Capilularier ett så mycket rikare material. Flere af sagde författningar, hvilka utgjorde det egenteliga medium, hvarigenom kyrkans rättssatser fingo stämma af verldsliga lagbud, gingo enkom ut på att förbjuda och afskaffa de gifte männens konkubinat samt göra äktenskaplig trohet till makarnes ömsesidiga skyldighet. 34 ) Ogifte män förbjudas väl ej uttryckeligen att hålla frillor; de uppmanas endast, att skilja sig från dem eller helst åtnöja sig med en sådan. Uti Capit. Lib. 7. c. c. 59 och 60 heter det: "non omnis mulier viro juncta uxor est viri; aliud est uxor, aliud concubina. Non est conjugii duplicatio qvando, ancilla relicta, uxor assumitur, sed profectus est honestatis", hvarefter c. 61. tillägger: "oportet, qvi pro inlicitis veniam poscit, etiam a lier ingenua marito alicujus adulterio se sociaverit, et ex hoc nianifestis indiciis et probatione convincitur, addicatur uxori, cuius marito se miscuit, ut in ipsius potestate vindicta consistat." 32 ) Leges LongobardicEe. Lib. I. Tit. 32. §. 6. (Luitpr. leg. 6. 77. G. p. 1097): "Si vir cum ancilla sua, aut cum altera muliere adulterium fecisset, mulier ipsa ad Palatium, aut ad Judieem habuit proclamare; ideo hoc tacere neqvaqvam debuit, qvando ei priniurö fuerat dictum." Jfr Heinecc. El. J. Germ. II. 360. 33 ) Uti Lex Salica Tit. 14. §. 12 och L. Eipuariorum. Tit. 35. §. 1. är det uppenbarligen endast fråga om tvegifte. 34 ) Ett upplysande ställe är Capitul. Lib. VI. c. 433. a. det heter: "scire omnes volumus, sicut et saepius a D omini Episcopis et reliqvis Dei servis admoniti sumus, qvod viri uxoribus suis, et uxores similiter viris suis, v.eraciter fidem et dilectionem servare debent, et non in aliqvo ab his declinare, et qvod non liceat coujugatis neqve pellicen neqvo concubinam habere." Georgisch Corp. Jur. Germ. p. 1616. Jfr Capit. ibid. c. 230. (G. pgg. 1557, 1558). Lib. VII c. 336. (G. p. 1696).
Page 1 and 2: This document is downloaded from HE
Page 3 and 4: ' .
Page 5 and 6: II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8: 2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10: att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12: G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14: att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16: 10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17: 12 faktiska förhållandena. Theore
Page 21 and 22: Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24: 18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26: 20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28: Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34: 28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36: Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38: 32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40: före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66: 60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70:
G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72:
06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74:
C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76:
70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78:
72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80:
74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82:
76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84:
78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86:
so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88:
uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90:
84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92:
tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94:
äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96:
90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98:
92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100:
94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102:
livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104:
m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106:
100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108:
102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110:
104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112:
106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114:
108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116:
Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118:
112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120:
114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122:
U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124:
na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126:
120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128:
122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130:
124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?