This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

114
ven förordning, som finnes intagen uti de autentika tillaggen
till sistnämnde lag, utesluter icke blott dem sjelfva,
utan älven deras legitima descendenter, från arfsrätt
efter irändeine. lu ) Denna författning utgafs väl egenteligen
for Island, men gälde tvifvelsutan äfven för Norrige,
ty, såsom ofta blifvit erinradt, kan den Isländska
lagstiftningen från sednare hälften af tolfhundratalet endast
betraktas såsom en gren af den Norska, hvilken
älven lemmar direkta upplysningar angående ifrågavarande
barns rätt. Den äldre Gulalingslagen dömmer
begge föräldrarno iridlöse, och fördelar deras förmögenhet
emellan konungen och biskopen, 1J ) hvaraf naturligtvis
följer, att barnen erhöllo intet deraf. Detta stadgas
uttryckeligen i Magnus Lagabeters Gulatingslag,
som, efter att b af v a uppräknat de till sjette arfsklassen
höraade äkta slägtingarne, säger: "Enn af engir ero beirra
til ]>a tekr fridlosonr einn eda fleiri ef til ero oc eigi
i hordomi getnir eda fröndsemia spellom.". 12 ) Att Christian
IV:s lag utestängde horbarnen ifrån all arfsrättighet,
inses deraf, att den brottslige makens hela egendom
fördelades jemnt emellan den oskyldige och de äkta
barnen. 13 )
livad sedan beträffar de Danska lagarne, så innehålla
de endast dunkla antydningar angående de rättigheter,
som tillkommo ifrågavarande barn. Att desse voro
uteslutna från allt fädernearf faller af sig sjelft, då man
)0 ) Se Thorhallesens ed. af Jonsboken, pgg. 356. 35?.
1J ) Se Hag. Adelst. Gul. Th.L. Kr. B. c. 23. (taus. 1. 38.)
14 ) Magnus Lag. Gul.L. p. 6J L. EB. C. 7. (p. 442.\ hvarest en tillsats i
noten upplyser, att icke heller den oäkta modren å sin sida tog arf
efter sålunda födde barn.
•*) Se Christian IVss Norsko Lovbog. AB- c. 5. (ed. Hallager og
Brandt p. 76.)