This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

31 sig strängare och obarmhertigare emot de oäkta barnen, än någon annan Germanisk lagstiftning, på Sachsenspiegel nar. Också tyckes densamma för ingen del öfverensstämma med de grundsatser, som uttala sig uti de tyranniska statuter, hvarigenom man under Henrik den IILs (1216—1272) tid sökte mota den öfverhandtagande oseden, att genom understuckna barn ("partus suppositus") utestänga äkta fränder från arf. Enligt dessa stadgar kunde nemligen den arfsberättigade slägtinge, som misstänkte att de äkta makarne ej sammanaflat det uppgifna barnet, fordra laglig undersökning till utredande af verkliga förhållandet. 30 ) Dock synes den Engelska rätten ständigt hafva strängt och konseqvent följt den omnämnda Romerska rättsregeln, samt uteslutit dess tillämpning endast i de fall, att genom osvikeliga bevis utredas kunde, det mannen omöjligen kunnat afla barnet. 31 ) Beträffande denna fråga säger Jutska lagen 32 ) uttryckeligen, att ingen annan än rätter arfvinge eger bevisa dens oäkta börd, som en gift man erkänt för sitt 10 ) Gans, 1. c. p. 374. Hvarje hustru, som påstod sig vara hafvande, måste infinna sig för Sheriffen, på det att hennes tillstånd skulle, enligt dennes föreskrift, undersökas af för sådant ändamål antagna, edsvurna qvinnor. Men ej nog härmed. Hon hölls ända till fostrets födelse uti ett slags civil-arrest, på det något underslef ej skulle kunna bedrifvas. Bracton II. 32. 31 ) De Engelska lagarne nämna härvid de fall, att mannen under hela tiden vistats utom England ("extra qvatuor maria,") eller att han bevisligen var oförmögen att afla barn- Se Gans. B. 4. p. 395. »») B. I. c. 22 (Nord. Oldsk. D. 9. p. 13): "Hvem sum fatluer gör sik til barn, thsen må aengi man vrsekas, - - ut£en rsettae arving." Detta stadgande tyckes vid första ögonblicket strida emot samma lags B. I. c. 25, der det heter: "Horbörn taksc sekki seftter fathser, tho at han thinglius." Men vid närmare öfvervägande och jemförelse med andra momentet i samma kapitel framgår klarligen, att detta ställes mening är, att horbarn icke taga arf efter deras naturlige fader, äfven om de af honom blifvit tinglyste.
32 barn, hvarigenom negativt uttryckes, att den förstnämnde egt en sådan rättighet. De öfrige Danska lagarne nämna intet härom; de förmå endast, att der fråga uppstår om ett barns legitimitet, är det "nserrsemer at witnaes til athselkonas barnae rast, ssn fra." 33 ) Hvad slutligen vidkommer de Svenska lagarne, så utgå äfven de från oftaberörde Romerska rättssats. Sålunda Westgötalagens äldre kodex: 34 ) ''maele J>ser fraondasr bondae eptir han döj)Sen vid kono hans mundgypftae at han atti eig barn Jisettse. J^aen skal barn seghae ser huserriae nat liggaer hoss ok gyptasr ser til mseji lagrnaelum," hvilket stadgande nästan ordagrant afskrifves uti samma lags yngre redaktion. 35 ) Ännu oinskränktare lyder denna regel uti additamenterne till sagde lag. Der heter det neinligen: 36 ) "Far gipt konse barn. |>sen skal barn aghte gipter aer til mej> laghum." I öfverensstämmelse härmed förbjuda äfven Westmannalagarne 37 ) uttryckeligen att föra bevisning emot en främmande mansperson derom, att han skulle vara fader till ett af en gift hustru under äktenskapet framfödt barn. Dymedelst ådagalägges klarligen, det sådant barns äkta börd ej kunde förnekas af någon annan, än den äkta mannen. Han var äfven den enda, som kunde tilltala hustrun for hor, såframt hon icke blifvit öfverraskad på bar gerning? eller tvenne vittnen intygade, att de sett horkarlen gå in och ut från S3 ) Sk.L. I. 4. JL. I. 1. Hans' StR. c. 63. Jfr Normann p. 12. Samma princip uttalas i Gragas Festa Balkr. c. 45. , »•) WGL. I. AB. Fl. 8. §. 1. (Schlyt. ed. p. 26.) 3B ) WGL. II. AB. Fl. 11. (Schlyt. ed. p. 136.) 3 «) WGL. IL Add. 12. pr. (Schlyt. ed. p. 250.) " 7 ) WML. I. GB. Fl. 8. och WML. II. MB. Fl. 7. §. 2 stadga lika: ''Hafwe alldre aangen wizor^ at wita barn i giffta steng." Att dessa ord böra toikas såsom ofvanföre skett, inses af hela sammanhanget uti förstanfördo lagrum. Se Schlyters gloss till WML. under ordet "gipta."
Page 1 and 2: This document is downloaded from HE
Page 3 and 4: ' .
Page 5 and 6: II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8: 2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10: att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12: G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14: att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16: 10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18: 12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20: 14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22: Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24: 18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26: 20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28: Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34: 28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35: Främst erinre man sig det stadgand
Page 39 and 40: före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66: 60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70: G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72: 06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74: C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76: 70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82: 76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84: 78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86: so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88:
uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90:
84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92:
tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94:
äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96:
90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98:
92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100:
94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102:
livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104:
m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106:
100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108:
102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110:
104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112:
106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114:
108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116:
Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118:
112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120:
114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122:
U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124:
na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126:
120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128:
122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130:
124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?