This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

mannens hus, i hvilket fall biskopssoknaren egde taga sig talan i saken, naturligtvis dock endast med hänseende till brottets kriminella påföljd. Härom föreskrifver Uplandslagen: 38 ) "sengin ma ok andrum sak före hor giwse utaen husfru aellr bonde giwi sak sinae maellum. utaen |>e waerj>in inni takin aellr aeru til twaeggiae mannae witni. J>erae sum synt ok sett hawae til gangu ok frangangu. I>aer ma biskups man fa antwingise lagh aellr pajnningas," hvarutinnan öfriga landskapslagar med mer eller mindre växlande uttryck instämma. 39 ) Östgötalagen 40 ) belägger till och med den biskopssoknare med 40 marks böter, som anklagade hustrun för hor utan att mannen dera talat. Till följe häraf voro mannens fränder, hviika icke kunde anklaga hustrun för hor, obefogade att framställa bevisning om hennes barns oäkta börd, emedan utredning derom ej kunde vinnas utan att äktenskapsbrottet förut blifvit ådagalagdt. Måhända invändes härvid, att nämnde stadganden angående åklagare-rätten vid begånget hor icke afsåge de laglige arfvingarnes obefogenhet, att framkalla dess civila påföljder, utan endast den oskyldiga makens uteslutande rättighet att åtala brottslingen. Men emot en slik tolkning stå ofvananförda ställen ur Westgöta- och Westmannalagarne; den vore dessutom icke förenlig med de principer som genomgå den äldre Svenska familjerätten. Utan fara för misstag torde man der- 3B ) KkB. Fl. 15. §. 3. (Schlyt. ed. p. 64.) *») Se WGL. I. GB. Fl. 5; Gotl. L. 1. 21. pr.; SML. KkB. Fl. 2; WML.I. KrB. Fl. 9; WML. II. KrB. Fl. 21; HL. KkB. Fl. 15. §. 2; Bj. II. c. 15. 40 ) KrB. FL 27. pr.: "Giwser soknare bondans kunu hor Sak nia?{> stacmdu finge sua at bondin gaf egh hsenne förra sak. j>a bote soknarin fiuratighi marköer. Nu ma egh biskups soknare bondans kunu sak giua firi hor utan bondin giui hsenni sialwser sak" Jfr Smal- L. KrB. Fl. 13. (Schlyt. ed. p. 108 not. 46). Se Nordström D. II. p. 199. [ 3
före med Nordström kunna sluta, att det berodde på mannen, huruvida ifrågavarande barn skulle betraktas såsom legitima eller ej. Emot en sådan uppfattning strider icke hvad lagarne meddela för det fall, att mannens lagliga arfvingar väl icke drogo i tvifvelsmål, att barnet blifvit afladt af honom, men bestredo det barnets moder varit dennes lagliga hustru eller fästeqvinna, och på sådan grund vägrade att erkänna dem för äkta, innan föräldrarnes lagliga fästning eller giftermål bevisats. AX ) B. Barn alladc i fästoni- Redan under den Germaniska rättsutvecklingens äldre period betraktades en i laga ordning försiggången trolofning såsom ett verkligt giftermål, sedan mannen och qvinnan en natt legat tillsammans; på bröllopsceremonierna lades ej någon hufvudsaklig vigt. Kanoniska lagen långt ifrån att uppställa någon inskränkning visade till och med, såsom ofvanföre blifvit anmärkt, en större tolerans i afseende å de öfliga fästnings formaliteternas iakttagande, i det den för oväsendtliga höll de momenter, hvilka den äldre verlclsliga rätten infört till oeftergiflig form för berörde aftals giltighet, nemligen frändernas bifall, vittnens närvaro och dotalfördraget. En naturlig följd häraf var, att de med fästeqvinna aflade barnen åtnjöto äkta barns rätt. Uti de af oss anlitade sydgermaniska rättskällorna hafva vi ej funnit några stadganden härom, hvaremot sådane i talrik mängd förekomma uti de Skandinaviska. Den första ibland de Danska lagarne, som uttryckligen uttalar besagde åsigt, är Konung Hans' Allmänna *«) Se WGL. I. AB. Fl. 7; ÖGL. MB. Fl. 8. pr.; UL, iEB. Fl. 18; WML. II. iEB. Fl. 13. §. 2. ') Se ofvanföre p. 20.
Page 1 and 2: This document is downloaded from HE
Page 3 and 4: ' .
Page 5 and 6: II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8: 2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10: att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12: G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14: att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16: 10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18: 12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20: 14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22: Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24: 18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26: 20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28: Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34: 28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36: Främst erinre man sig det stadgand
Page 37: 32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66: 60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70: G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72: 06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74: C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76: 70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82: 76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84: 78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86: so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88: uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90:
84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92:
tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94:
äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96:
90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98:
92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100:
94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102:
livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104:
m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106:
100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108:
102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110:
104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112:
106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114:
108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116:
Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118:
112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120:
114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122:
U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124:
na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126:
120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128:
122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130:
124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?