This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

123 eller tolererande af ett farligt kräftsår inom familje-sfercn. I den mon denna grundsats bann mogna och intränga i den German i ska lättsåskådningen, försiggick en genomgripande förändring uti ifrågavarande barns familjeförhållanden. De hand, som fastade dem vid ätten, blefvo småningom allt svagare, och brusto slutligen alldeles. Hand i hand med denna förändring af de oäkta föddes familjeställning, utvecklade sig, såsom vi hoppas kunna vid ett annat tillfälle ådagalägga, åsigten om deras sämre medborgerliga qvalitikation, i följd hvaraf de utestängdes från alla sysslor och förtroenden, som erfordrade en oförminskad existimation. Ja uti flere länder beröfvades dem till och med möjligheten till hederlig bergning, i det do utestängdes från de flesta näringsgrenar. Så stodo de slutligen der, till elände och förakt, med osedligheteus kainstecken bränmärkta syndaoffer. Sådan var följden af Kyrkans moral! Dock — icke af Kyrkan ensam verkades detta. Utom tillfälliga orsaker, hvaribland väl i främsta rummet torde böra nämnas ett öfverhandtagande sedeförderfoch en äfventyrlig tillvext i frillobarnens antal, bidrog härtill en allt närmare bekantskap med, ett allt större inflytande af den Romerska Rätten och dess jernhårda logik, som,jemte det den såsom omöjlig förkastade paternitets-bevisningen, främmande den för Germanernes rättsåskådning ursprungligen fremmande sats, att dylika barn i rättsligt hänseende saknade fader. För samma mål verkade slutligen äfven Feodalismen, som mera afsåg länsbandets bibehållande och nytta, än familjens. Att detta system skulle, såsom ett ibland grundvilkoren för personens berättigande, fordra dess äkta börd, framgick med konseq.vent nödvändighet ur dess princip, hvilken, för att begagna Wildas uttryck, var att så mycket som möjligt förskansa sig inom en öfver andra upphöjd ställning "och göra de derur härflytande särskilta rättigheter gäl-
124 lande. Det hvilade ytterst på idén om sammanhållning genom några få, personligen kände eller åtminstone till personlig afhängighet förbundne individer och slägten, samt sträfvade i följd deraf, att åstadkomma förmögenhetens fördelning på så få händer som möjligt, hvaremot de oäkta föddes familjerättigheter naturligtvis stodo i strid. Hela systemets bestånd berodde deruppå, att några band icke knötos utan länsherrens vetskap och tillstånd, emedan den nödvändiga kontrollen i thy fall ej kunde handhafvas. I synnerhet måste ett vaksamt öga hållas på de äktenskapliga förhållandena, hvilka ständigt öfvat det största inflytande på mannens och qvinnans ömsesidiga sympatier. Huru lätt kunde det ej annars inträffa, att en person, genom förening med en fiendtlig slägt, drogs från subordinationsförhållandet till länsherren. På det länsnexus icke skulle förslappas och rubbningar uti längifvarens och låntagarens inbördes förhållanden förorsakas, sökte man derföre på allt sätt förebygga det sådane förbindelser i hemlighet ingingos; och för detta ändamåls vinnande fann nian det kraftigaste medel i de derutinnan aflade barnens uteslutande frän" alla familjerättigheter. Men äfven från en annan synpunkt låg det uti feodalherrarne8 intresse, att hvarje familjeförbindelse, och framför allt hvarje arfsrättsligt band, emellan de oäkta och deras blodsfränder, var så löst som möjligt. Kedan från äldsta tider hade nemligen den rättsåsigt gjort sig gällande bland Germanerne, att landsherren,! brist på arfsberättigade anförvandter, tog qvarlåtenskapen efter en afliden; och af. den satsen, att oäkta födde personer icke hade någon slägt, drogs lätt den slutföljd, att deras efterlemnade egendom, liksom annat bonum vacans, skulle tillfalla fiscus ("nec genus nec gentem habent bastardi, qvocirca eorum bona tanqvam vaoantia, nec heredem habentia, fisco cedeut"). Till hvilken grad länsväsendet var ogynsamt emot oäkta barn, visar oss framför allt exemplet af Tyskland och England,
Page 1 and 2:
This document is downloaded from HE
Page 3 and 4:
' .
Page 5 and 6:
II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8:
2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10:
att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12:
G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14:
att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16:
10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18:
12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20:
14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22:
Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24:
18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26:
20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28:
Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30:
u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32:
26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34:
28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36:
Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38:
32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40:
före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42:
36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44:
att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46:
40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48:
42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50:
u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52:
46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54:
men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56:
50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58:
52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60:
54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62:
56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64:
58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66:
60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68:
62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70:
G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72:
06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74:
C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76:
70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82: 76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84: 78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86: so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88: uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90: 84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92: tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94: äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96: 90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98: 92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100: 94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102: livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104: m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106: 100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108: 102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110: 104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112: 106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114: 108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116: Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118: 112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120: 114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122: U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124: na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126: 120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127: 122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 131: 128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?