This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

äkthet, under de tider då genealogierna icke bevarades
uti skriftliga dokumenter, utan endast i folkets minne. 19 )
Men äfven orn de högre uppå stamtaflan stående adscendenternes
oäkta börd kunde ådagaläggas, så medförde en
sådan bevisning icke någon menlig följd för den ifrågavarande
ättlingen, om hvilken det uttryckeligen heter:
"den ne kan neman bescelden an siner bord;" hvarföre
sannolikt synes, att denna sats rotade sig uti den billighetsprincip,
att fädrens missgerningar ej borde komma å
barnen utöfver tredje ooh fjerde led.
En "slecht eheliche Geburt" tillräknades åter
dem, som väl i förhållande till sina föräldrar voro äkta,
men icke i hänseende till de Öfrige blodsfränderne. 20 )
Dylika barn voro uteslutna från allt slags slägt- och arfsiörhållande
till de sistnämnde. Men deremot innehålla
lagarne från hyarandra afvikande bestämningar angående
deras a ris rätt efter föräldrarne. Sachsenspiegel och derur
nppqvällande rättskällor, hvilka utgå från den synpunkt,
att endast äkta födde kunna ingå "eine makellose Ehe" 21 ),
frånsäga sålunda födda barn allt arf efter föräldrarne.
Nämnde rättsbok stadgar nemligen: "Kein ehlich man
noch chelich weib nimpt eines uneheliches mannes Erbe,"
22 ) samt tillägger de oäkta födde föräldrarues arf
*») Se Siegel: Das Deutsche Erbr. §. &.
*°) Siegel anf. st. not. 97.
3I ) Se Sydow: Das Erbr. Ssps p. 18. not 06., hvarest anföres följande
upplysande ställe ur Verm. Ssp. I. 15. §. 6: "Ein elieh man, ob er
hat ein elieh. weip, die uneljch geborn is, den Erbe en mag her nicht
genemeu. Dasselhe: das eliche wip, ob sie unelich geborn nian hat,
das Erbe en mag sie auch nicht genemen".
2>! ) S',sp. B. I. Art. 51. Såsom grund härtill anför glossan: "Hie soltu
wissen, dass gleicher weiss als dor nnehelieh des ehelichen erbe
nicht nemen mag, also mag hinwider auch nicht der eheliche des
uneheliches erb. nomou".