This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

89
rfonmnn. 23 ) hvarmed här förstods landsherren, d. v. s.
den, som antingen sjelf eller genom vikarie utöfvade den
högre lagskipningen. 24 ) Härutinnan skedde dock med
tiden en iormildring. Sålunda erhöll, enligt Magdeburgska
rätten (a. 1304) och Vermehrte Sachsenspiegel, domaren
arfvet efter de oäkta födde, endast i det fall att
de dogo utan brostarfvingar. 25 )
Den lägsta graden uti bördsförhållandet intogo de,
som sjelfve voro frukten af en oloflig könsförbindelse.
Desse ansågos ej jembördiga med någon, icke ens sinsemellan,
samt voro föithy uteslutne från all rättighet att
taga arf, ej blott efter de aflägsnare fränderne, utan äfven
efter begge föräldrarne. Såväl Sachsenspiegel som
Schwabenspiegel bjuda absolut: 26 ) "alle die unelich geborn
sint erben kein Gut von ihren maugen," och deruti
instämma de flesta andra såväl Iand3- som stadsrätter. 27 )
* Ä ) Ssp. anf. st. gloss: "Des unechten mannes Krbe vorstirbt erbloss.'und
fellt den gerichten heim". Jfr Ssp. B. I. Art. 28. text och gloss.
**) »Sydow. anf. st. pagg. 294—303. Se ock D. Maevius: Comment. in
Jus Lubeeence 1\ II. p. 142. ,•> t >;
2ä
) Siegel anf. st. p. 205.
2
«) Ssp. 1. 38. 51. III. 28. Schwsp. c. 52. 376. 415.
* 7 ) Sydow. pgg. 47. 48. Siegol p. 35. Gamla Lybska lagen säger I. II.:
"Qvi natus est de eoncubina nullam percipiet heroclitatem, suara vero
hereditatem propinqviores sui percipient". Jfr dersaminast. II. 7. IV.
74. (ed. Hach. pp. 187. 249. 580). Det torde ej vara ur vägen att
här erinra om öfverensstammelsen med den Attiska (Solons) lagstiftning,
som frånsade vodöt all_ arfsrätt och ställde dem iitom all slägtförbindelse
(otyyiGtetu). Se Dalwigk: Vers. einen philosophiusjuristichen
Darstellung des Erbrcehts. Wiesbaden 18"27. I). I. p. 38.
Samma åsigt hyllade de gamla Auglosachsiska ocli Engelska lagarne.
Jfr G ans. Er br. D. 4. pp. 319. 346, pä hvilket sistnämnda ställe anföras
följande ord hos Glanvilla: "Secundum jus et consvetudinem
regni talis (naturalis) filius nullo modo tanqvani heres in hereditafe
sustinetur vel hereditatem de jure regni petere potest." En batard
kunde derföre enligt Engelsk lag icke' taga något arf ens efter dess
nioder, samt sjelf ärfvas endast af egna bröshirfvingar. 1 Wsites
ärfde deremot de oäkta barnen jemte de legitima. Se Gaus ibid. p. 0C8.