This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

Den som vill rätt åskådligt öfvertygas härom, läse den Isländska Laxdnelasagan, hvarur utrymmet förnekar oss att här meddela vidare än följande knapphändiga utdrag: 10 ) "En förnäm Isländare, vid namn Höskuld, som var gift med en qvinna af ädel börd Jorunna, höll derjemte i sitt hus. en skön trilla, af okändt ursprung, hvilken länge ansågs för stum. Jorunna kan, ehuru missnöjd, ej hindra det, men tröstar sig dermed att qvinnan var stum. "Det är mig just rätt", säger hon till Höskuld, att ''qvinnan är stum; med din frilla är jag för god att tvista." Men vid ett samtal emellan frillan och hennes späda son Olof, hvilken hon födt Höskuld, upptäcktes att slafvinnana stumhet var ett falskt föregifvande, att hon var af Hiberniskt kungablod och hette Melkorka. Detta ökar Höskulds kärlek till frillan, för hvilken Jorunna förbises. Nu vaknar den sistnämndas förut slumrande svartsjuka. Hon begagnar med hårdhet sin husmoderliga myndighet, ålägger Melkorka att förrätta de tyngsta sysslor och misshandlar henne äfven på annat sätt. Tåligt fördrager frillan en tid bortåt sitt öde, men i ett obevakadt ögonblick kan hon ej längre tygla sig. Melkorka har förgått sig emot sin husmoder. Hon kan ej längre qvarstanna i huset, hvarifrån Jorunna tvingar Höskuld att skicka henne, så kungadotter hon än var." Här framställes, såsom Gans erinrar, 1J ) den tydligaste bild af den äkta qvinnans, adalkonans, husmoderliga ställning till konkubinerna. Deras närvaro i huset han husfrun ej hindra, men de stå under hennes lydnad. de Svenska landskapslagarna. Eddan härleder det från Freya, Odins gemål. Se Grimm D. R. A. p. 438. Schlegels ind. Isl. till Grågåsen, samt Sehlyters gloss u. d. o. °) Finnes ock hos Wilda, Gans och Schlegel- J ) Das Erbrecht B. 4. p. 187.
G Endast sålänge de ej äro alltför farliga rivaler om mannens kärlek och sålänge de fullgöra sina skyldigheter såsom tjenarinnor är deras samvaro med husets herskarinna möjlig. Må så vara: den anförda berättelsen afmålar väl egentligen förhållandet på Island, hvarest hustruns myndighet mera än hos de öfrige Germanerne erkändes, men med skarpare dager på hnsfadren, passar taflan äfven för desse. Emellertid synas de fleste Germaniska rättshistoriker fatta konkubinatet såsom ett slags äktenskap eller åtminstone såsom ett derifrån föga skildt lagligt förhållande. Så säger Grrimm, 12 ) att skilnaden emellan äktenskapet och konkubinatet (chepisod) var densamma, som emellan det strängare och det friare äktenskapet hos Romarne, hvilken jemförelse synes, minst sagdt, olämplig. Romarnes fria äktenskap var nemligen ett verkligt äktenskap, ehuru det ej hade samma följder som det strängare. Icke så konkubinatet, som var ett helt och hållet personligt förhållande emellan mannen och hans frilla, hvilket när som helst utan några rättsliga följder kunde upplösas. Eichhorn 13 ) förblandar konkubinatet med det morganatiska äktenskapet, 14 ) och anser att det skilde * 2 ) D. R. A. p. 489: 13 ) Deutsch. St. u. Ii. Geach. 1. 347. 1 *) Matrimonium ad morganaticam utmärkte sig dcrigenom, att vid dess ingående äktenskapets rättsliga verkningar, för så vidt de afsägo hustruns och barnens stånds- och arfsrättigheter, pä ett fördragsmässigt sätt modificerades och inskränktes. Det kallades äfven 'matrimonium ad legem Salicam, ehuru sagda lag ej med ett ord omnämner detsamma, troligen af den anledning att det först" och allmännast var i bruk hos Frankernas konungar och högre adel. En sådan förbindelse, i Tyskland benämnd "Trauung tur Unken Hand" kunde rätfsligeri slutas ondast af medlemmar- eller ättlingar utaf suveräna furstehus, eller de personer af ridderskapet, som dertill utverkat landsherrens tillstånd. Det skilde sig frän det sedvanliga äktenskapet, huvudsakligen derigenom, att qvinnan icke erhöll mera
Page 1 and 2: This document is downloaded from HE
Page 3 and 4: ' .
Page 5 and 6: II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8: 2 frånvaro eller i något endast n
Page 9: att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 13 and 14: att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16: 10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18: 12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20: 14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22: Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24: 18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26: 20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28: Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34: 28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36: Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38: 32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40: före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62:
56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64:
58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66:
60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68:
62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70:
G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72:
06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74:
C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76:
70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78:
72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80:
74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82:
76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84:
78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86:
so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88:
uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90:
84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92:
tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94:
äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96:
90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98:
92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100:
94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102:
livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104:
m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106:
100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108:
102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110:
104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112:
106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114:
108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116:
Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118:
112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120:
114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122:
U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124:
na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126:
120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128:
122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130:
124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?