This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

59 äldre Danska lagarne till hufvudsaklig del blifvit hemtade ur Sachsenspiegel, till hvilket påstående han blifvit förledd af åtskilliga tillfälliga likheter. Men riktigt har Kofod Ancher anmärkt, att man med samma skäl kunde påstå, det den Danska qvinnan har profeten Mu-hamnied att tacka för sin arfsrätt, emedan hon ärfver hälft emot broder efter Jutska lagen, liksom efter Alkoranen. Dock har den Hvitfeldska hypotesen,' så ogrundad den än är, haft det goda med sig, att den föranledt Kofod Ancher att, for nationalärans häfdande, anställa en upplysande jemförelse emellan Sachsenspiegel och den äldre Danska lagstiftningen, 37 ) hvilken undersökning måste öfvertyga den mest tvifiande, att de äldre Danska rättsbuden icke hafva den berömda Tyska Rättsboken att tacka för sitt ursprung, utan uppvuxit ur de inhemska rättssedernas genuina frön. De mest talande skäl härföre lemnar oss den äldre Danska familjerätten, samt framför allt de stadganden deri, som afse de oäkta föddes rätt. Ty med undantag af det uti konung Eriks Seeländska lag förekommande stadgande,, som utesluter de sistnämnde ifrån förmynderskap öfver äkta födde pupiller, 38 ) linnes i de Danska lagarne intet spär af den rättslöshet, som enligt den Tyska rättsboken vidlåder de oäkta födde, hvilket förhållande svårligen läte förklara sig, ifall de derifrån ledde sitt ursprung. Också är den Saehsenspiegelska åsigten om deras förhållande till möderneslägten fremmande ej mindre för de Skånska och Jutska, än för begge de Seeländska lagarne, äfvensom hela den äldre Danska lagstiftningen 37 ) "Bevis at vore gamlo Love ikke ere tagne af Sachsenspiegel," intagen uti Kofod Anchers: Samlade Juridiska Skrifter, utg. af Schlegel og Nyerup. Kiöbenhavn 1808. D. 2. pgg. 110—189. 38 ) Er. Saell. L. B. 1. c. 47. (ed. Kolderup-Rosenv. p. 58. Nord. Oldskr. D. 14. p. 25): "slokaBfrith sun ma ey atulkunas börnse verise waerse." Huru detta bör förstås, se Kofod Ancher D. 11. pp. 207. 2?4.
60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer existerade enligt dem alldeles ingen skilnad emellan äkta och oäkta börd uti ifrågavarande hänseende. Men beträffande deras ställning till fadren och hans frändor, hyllade de Danska lagarne samma åsigt som vi funnit uti LL. Barb., med undantag af Lombarda. 40 ) Så togo de, ifall tingslystning ej mellankommit, såsom nedanföre skall visas, arf endast i möderne slägten, hvilken det äfven ensam ålog att utgöra försoningsböter för deras brott, — ett talande bevis derpå, att de icke vistades i fadrens hus. Ty såsom bekant är, stod slägtbots-institutet i det närmaste samband med sambosystemet. 41 ) Ätvenså uppbar icke den naturliga fadren, 42 ) utan endast modren och mödernefränderne 43 ) de böter, som erlades för lägersmål med oäkta född qvinna, hvaraf följer, att endast de egde giftomannarätten öfver henne. Saknade de oäkta barnen mödernefränder, så tillförordnade konnngen, "forthi at han aeras 39 ) Kofod Ancher anf. st. p. 121. 40 ) "Thi usegte born, endskjönt fodte af en slegfred, naar de ikke vare legitimerede, ansaaes kun som halv beslsegtede, ixden Fader eller Ftederne Frtender." Kofod Ancher D. 2. p. 207. Jfr Kolderup-llosenviuge D. 1. p. 172. «») Detta inses klarligen af SkL. (1. 17. Nord. Oldskr. D. 18. pp. 7. 8): "skilies born frän farser j sinum - - l>a uarj>£e born ga?rningum sinum." Jfr Er. Saell. L. 1: 45. samt V: 33. Se ock Kolderup-Kosenvinge I). 1. p. 1(38: "Bornene vedbleve at vreraB under Faderens Vsergemaal, og Fader var berettiget til at taga Boder for dem, ligesom han var forpligtet til at give dem, - - laalasnge de levede i Fsellig med ham." « 2 ) Andr. Sun. (XIII. 5-. Nord. Oldskr. p. 192): "Ob humiliationem filie naturalis qvam non est legitime pater suam esse filiam protestatus, neqve pater neqve agnatus qvilibet habet accionem.'' 43 ) SkL. XIII. 7. (Nord. Oldskr. p. 65): "Hafir man slokefrifm åott»r I>e jei air [ungliusd ok ta?k;»r hnn man innsen lond, [ia ma \>e nffistfw nifria ofna mo{>rinis halffa aeftir farse." Andr. Sun. ibid. Er. Sa?ll. L. V: 37; JL. II: 20.
Page 1 and 2:
This document is downloaded from HE
Page 3 and 4:
' .
Page 5 and 6:
II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8:
2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10:
att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12:
G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14: att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16: 10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18: 12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20: 14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22: Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24: 18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26: 20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28: Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34: 28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36: Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38: 32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40: före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70: G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72: 06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74: C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76: 70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82: 76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84: 78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86: so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88: uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90: 84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92: tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94: äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96: 90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98: 92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100: 94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102: livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104: m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106: 100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108: 102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110: 104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112: 106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114: 108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116:
Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118:
112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120:
114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122:
U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124:
na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126:
120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128:
122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130:
124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?