This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

75 domarens skull, emedan denne sistnämnde var berättigad till "gowutte' 1 af den tappande parten, endast for det fall att någon bot tillföll den vinnande. 16 ) Häraf kan man äfven sluta att de voro beröfvade alla ståndsrättigheter. 17 ) Uti åtskilliga Tyska länder hade dock åsigten om de oäkta föddes rättslöshet uti ifrågavarande hänseende icke kunnat göra sig gällande. Sålunda bestämmer den år 1447 för Ditmarschen 18 ) affattade Landsrätt, att dråp å ett oäkta barn ("Öpelzone") skall botas med femtio mark, eller hälften af den wergeld, som erlades för en äkta. 1 ') De Danska lagarne innehålla härutinnan från hvarandra afvikande bestämningar. ao ) Enligt Skåtie- 2i ) och Jutsku- 22 ) lagarne berodde försoningsbotens erläggande 1 *) Se Budde p. 14. Sachsenspiegel säger B. I. art. 50: "Den unechtlich geboren gibt inan zu buss ein fuder hewes als zwein jährige Ochsen ziehen mogen." Jfr Griinm D. R. A. p. 677. 17 ) Se Budde p. 15. "Der mangel eines eigentlichen Wehrgeldes lässt sich nur dadurch erklären, dass ihnen neben der abstrakten Persönlichkeit das zweite wesentliche Erforderniss, die Mitgliedschaft eines bestimten Geburtstandes abgeht, wodurch die abstrakte Persönlichkeit erst einen bestiinmbaien Wérth erhält. Der Mangel des Wehrgeldes fiihrt also darauf, die unechten fiir standeslos zu achten." 18 ) Den vestligaste af Holsteins 3 provinser. ") Jfr Wilda: Von den unechten Ivindern. §. 27. 20 ) Jfr Normann anf. st. pgg. 21—23. *') Sk. L. 111. 2. (Nord. Oldskr. D. 18. p. 17.) "Hauir man slöktefritha barn o c jer thaet ssy thingliust, - - taki aei böter föret, um dricpit warthser, oc aei bota for thass gerningre." Häremot strida icke de följande orden: "Havir man barn with huskunu sina oc tsr aei thingliust, bötag sei mera före thaes gia?rninga an före annothokt hiona," ty i det sistnämnda fallet botade mannen icke i egenskap af barnets fader, utan såsom dess husbonde. Su Schlegel och Nyerup: Anm. till Peder Kofod Anchers samlade juridiska skrifter. 1). II. p. 207. • •») Jydsk. L. I. 22. (Nord. Oldskr. D. 9. p. 13«}i "iEn havaer man slökafrith barn, ok ljus tha?t aei å thingi, vorthifir tha*t draepaet, tha takaB möthftrns fr;endfer all bot, oGh &etha?rus fra'ndaer aekki ok aei fatha-r."
76 och uppbärande deraf, huruvida det oäkta barnet blifvit tinglyst eller ej. I iörra fallet erhöll såväl fadren, som hans slägt, jemte mödernefränderne del deri, likasom de ä andra sidan voro skyldige att deltaga uti densaunnas betalande. Var barnet deremot icke tinglyst, så tillkom denna rättighet endast de sistnämnde. Uti Waldemars Seeländska lag finnes det märkvärdiga stadgande, att en fader icke behöfde bota för ett af dess naturliga son begånget brott, men deremot var berättigad att fordra försoningsböter i fall denne blifvit mördad. 23 ) Denna abnormitet anser Nornaann på en gång bevisa och förklaras utaf nämnde lags höga ålder. Ty enligt hans åsigt betaltes försoningsboten ursprungligen alltid af förbrytarens, men icke alltid åt den mördades närmaste arfvinge, utan åt den som ansågs mest benägen och mäktig till hämnd. 24 ) Ifrågavarande lag skulle äfven utgått ifrån denna synpunkt, och lemnat fadren rätt att uppbära försoningsboten för mord å dess naturliga son, emedan han "naturae impetu" närmast uppkallades att hämnas denne. Rosenvinge upplyser 25 ), att Waldemar II. afskatfat ättboten för Skåne, men att densamma de facto fortfarit ända inemot nyare tiden. i3 ) Wald. Sadl. L. II. 69. (Nord. Oldskr. I). 13. p. 4G): varthaer nokaet (slökefrith börn) drafpspt, tha a han (fathaer) at takse bötaer aef-^ taer thet. 2En aej a han at bötae for thes gjcrningse." 31 ) Såsom bevis för denna hypotes anföres Niala saga. cap. 100 och 107. På förra stället berättas, att Lyting, som dräpt Höskuld, Nials naturliga son, betalt åt den sistnämnde 200 mark silfver, på det denne skulle ansvara för hans säkerhet. På det senare åter, att Lyting mördades af Höskulds naturliga son, Amund, emedan han icke erlagt bot till Amund. Detta bevis må gälla hvad det kan; säkert är att ingen af de gamla Germaniska lagarne, med undantag af den ifrågavarande, lemnar del uti försoningsboten åt andra än den mördades närmaste arfvingar. 2 ») D. R. II. D. II. p. 105.
Page 1 and 2:
This document is downloaded from HE
Page 3 and 4:
' .
Page 5 and 6:
II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8:
2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10:
att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12:
G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14:
att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16:
10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18:
12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20:
14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22:
Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24:
18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26:
20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28:
Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34: 28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36: Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38: 32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40: före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66: 60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70: G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72: 06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74: C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76: 70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 83 and 84: 78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86: so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88: uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90: 84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92: tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94: äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96: 90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98: 92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100: 94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102: livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104: m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106: 100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108: 102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110: 104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112: 106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114: 108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116: Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118: 112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120: 114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122: U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124: na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126: 120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128: 122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130: 124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?