This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

113 ska lagstiftningar ne icke skulle medgifva i hordom eller blodskam aflade barn några familjerättigheter, faller af sig sjelft, då dessa lagar från sade äfven de uti enkelt lönskaläge aflade allt anspråk derpå. 5 ) Den Isländska Grågåsen identificerar hordom och tvegifte, samt frånkäriner alla dem, som leda sitt ursprung från en sådan förbindelse, all arfsrätt. 6 ) Dock stadgar den såsom ett särskildt undantag att: "om någon gift sig uti Norska konungens rike, så hafva de från detta äktenskap härstammande barnen full arfsrätt, äfven om mannen förut har en annan hustru på Island, så framt det andra äktenskapet blifvit slutet på det i Norge föreskrivna sätt. 7 ) Att de i blodskam aflade barnen icke åtnjöto bättre rätt än horbarnen, kan man med säkerhet sluta redan deraf, att sagde brott ansågs för ännu grofre än hor, och förthy äfven bestraffades hårdare än detsamma. 8 ) Jernsida innehåller intet härom, men Jonsboken säger: "slegfredsbarn tage det sjette arfvet, så framt de ej äro aflade i hordom eller närmare slägt- och svågerskap äu lagen bjuder." 9 ) En af konung Håkan Magnusson utgif- •) I likhet härmed uteslöto de Engelska lagarne sådana barn ifrån all arfsrätt, hvilket inses af följande ställe hos Bracton: "Qui ex damnato coitu nascuntur inter liberos non computantur, sicut ex adulterio et hujusmodi: Item, qvi contra formane huraani generis converso inore procreantur". Se 6ans B. 4 p. 346. «) Gragas Arfa fcattr. c. 4. (Schlegels ed. D. I. pp, 179. 181.) 7 ) Ibid. (pag. 180.) Se Schlegel: Comment. in Grag. p. 113. Jfr ock Gans: Das Erbr. B. 4. pag. 513., .hvarest detta stadgande påstås grunda sig å en äfven i andra länder hyst liberalare åsigt om skeppsfolks bigami, som vanligtvis blifvit mildare bedömdt än andra folkklassers. «) Se Grag. Festa fcattr. c. c. 32. 33. 36. 44. 49. (I: 346. 352. 358. 364—868.) Jfr Schlegels Comment. pag. 130. ») Jonsboken IV. Arf. (Thorhalles. ed. p. 107.) Jfr ibid. I. Arf. p. 103.
114 ven förordning, som finnes intagen uti de autentika tillaggen till sistnämnde lag, utesluter icke blott dem sjelfva, utan älven deras legitima descendenter, från arfsrätt efter irändeine. lu ) Denna författning utgafs väl egenteligen for Island, men gälde tvifvelsutan äfven för Norrige, ty, såsom ofta blifvit erinradt, kan den Isländska lagstiftningen från sednare hälften af tolfhundratalet endast betraktas såsom en gren af den Norska, hvilken älven lemmar direkta upplysningar angående ifrågavarande barns rätt. Den äldre Gulalingslagen dömmer begge föräldrarno iridlöse, och fördelar deras förmögenhet emellan konungen och biskopen, 1J ) hvaraf naturligtvis följer, att barnen erhöllo intet deraf. Detta stadgas uttryckeligen i Magnus Lagabeters Gulatingslag, som, efter att b af v a uppräknat de till sjette arfsklassen höraade äkta slägtingarne, säger: "Enn af engir ero beirra til ]>a tekr fridlosonr einn eda fleiri ef til ero oc eigi i hordomi getnir eda fröndsemia spellom.". 12 ) Att Christian IV:s lag utestängde horbarnen ifrån all arfsrättighet, inses deraf, att den brottslige makens hela egendom fördelades jemnt emellan den oskyldige och de äkta barnen. 13 ) livad sedan beträffar de Danska lagarne, så innehålla de endast dunkla antydningar angående de rättigheter, som tillkommo ifrågavarande barn. Att desse voro uteslutna från allt fädernearf faller af sig sjelft, då man )0 ) Se Thorhallesens ed. af Jonsboken, pgg. 356. 35?. 1J ) Se Hag. Adelst. Gul. Th.L. Kr. B. c. 23. (taus. 1. 38.) 14 ) Magnus Lag. Gul.L. p. 6J L. EB. C. 7. (p. 442.\ hvarest en tillsats i noten upplyser, att icke heller den oäkta modren å sin sida tog arf efter sålunda födde barn. •*) Se Christian IVss Norsko Lovbog. AB- c. 5. (ed. Hallager og Brandt p. 76.)
Page 1 and 2:
This document is downloaded from HE
Page 3 and 4:
' .
Page 5 and 6:
II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8:
2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10:
att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12:
G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13 and 14:
att frillorna utöfvade stort infly
Page 15 and 16:
10 Härmed vill dock icke förnekas
Page 17 and 18:
12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20:
14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22:
Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24:
18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26:
20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28:
Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30:
u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32:
26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34:
28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36:
Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38:
32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40:
före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42:
36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44:
att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46:
40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48:
42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50:
u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52:
46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54:
men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56:
50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58:
52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60:
54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62:
56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64:
58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66:
60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68: 62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70: G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72: 06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74: C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76: 70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78: 72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80: 74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82: 76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84: 78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86: so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88: uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90: 84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92: tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94: äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96: 90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98: 92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100: 94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102: livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104: m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106: 100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108: 102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110: 104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112: 106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114: 108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116: Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117: 112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 121 and 122: U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124: na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126: 120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128: 122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130: 124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131: 128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?