This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...
This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...
This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
62<br />
ga, att någon rättslöshet enligt de Danska lagarne icke<br />
vidhäftade oäkta barn endast derföre, att deras fader<br />
var okänd; och han uttalar för sin del den förmodan, att<br />
Andreas Sunesens not<strong>is</strong> afsåge ett verkligt legitimationssätt,<br />
hvarigenom oäkta barn förvärfvade arfs- och andra<br />
familjerättigheter efter deras naturliga fader. Hvilkendera<br />
åsigten är den rätta, torde vara svårt att med säkerhet<br />
afgöra; sannolikast ligger sanningen i midten af<br />
deras endast skenbart konträra åsigter, hvilket såsom vi<br />
hoppas skall blifva klart i det följande.<br />
Äfven angående sjelfva den princip, som legat till<br />
grundL. för oäkta barns uteslutning från fadrens familj,<br />
hafva de Danska rättslärde hyst olika åsigter. Normann 48 )<br />
anser lagstiftaren härvid hafva utgått från den synpunkt,<br />
att modren med hänseende till fostret tidigare obligeras<br />
än fadren, emedan hennes skyldigheter emot detsamma<br />
taga sin början redan från conceptionens ögonblick,<br />
men fadrens först från dess födelse, samt förmodar att<br />
barnet af sådan anledning utestängts från fadrens familj<br />
"rationes politicse," emedan icke tilläto dess gemenskap<br />
med begge föräldrarnes familjer. Men vida sannolikare<br />
synes oss Kofod Anchers förklaring, att den Danska<br />
lagstiftaren, ledd af Romarnes äsigt, befriat den föregifna<br />
fadren ifrån alla skyldigheter emot barnet på den<br />
grund, att det merendels vore ov<strong>is</strong>st om han aflat detsamma.<br />
Förstnämnde författare anser åter denna hypotes<br />
vederläggas dels derigenom, att de oäkta födde, icke<br />
ens om de blifvit. tinglyste, erhöllo lika rätt med de äkta,<br />
dels af den omständighet, att de Svenska lagarne, som<br />
tilläto paternitets-bev<strong>is</strong>ningen, likväl gjorde betydlig skil-<br />
4B ) Anf. st. pgg. 24—26. Författaren erinrar om Pythagoreernes motsatta<br />
åsigt, att endast fadren var upphofsman till fos.tret, hvars embryo<br />
modren egde vårda till dess mognad, hvarföre äfven enligt deras<br />
uppfattning endast fadren stod i skyldskap till och hade skyldigheter<br />
emot barnet.