This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

More documents

Recommendations

Info

erinra här om ett likartadt lagbud uti den äldre Romerska Rätten före Gajus, enligt hvilket ett fritt äktenskap genom häfd öfvergick i ett strängt, i det hustrun "conveniebat in manum mariti," efter ett års oafbruten sammanlefnad med denne. il ) Möjligen har denna Romerska rättssats föresväfvat den Jutska lagstiftaren, ehuru häfdetiden blifvit betydligt förlängd. Det första jemförande ögonkastet är nog för att öfvertyga derom, att den Romerska lagen härvid hufvudsakligen afsett mannens, den Danska deremot qvinnans fördel. Men fanns det sålunda en positiv skilnad emellan det lagliga äktenskapet och konkubinatet, så existerade deremot enligt lag alldeles ingen sådan skilnad emellan konkubinatet och det tillfälliga lägersmålets ännu lösare och flyktigare förbindelse, som den Romerska lagen bestämmer. Åtminstone innehålla lagarne icke något om en sådan olikhet. Denna tystnad är redan ett bevis, ty om några särskilda rättigheter tillkommit frillorna i deras egenskap af mannens fortfarande bisofverskor, så hade naturligtvis rättsurkunderna ej lemnat sådant oanmärkt. a2 ) al ) Jfr F. Mackeldey: Lehrb. des Rum. llechts. Wien 1851. B. II. p. 283. 22 ) Nordström säger (anf. st. p. 6G), att "friJlan hade en viss erkänd ställning inom familjen," hvilket enligt den frejdade författarens åsigt skulle framgå deraf, att den som kallade en amia för "skökio" enligt HL. MhB. VII: pr. måste bota, om ock "tridhiunginum minna," än ifall en äkta hustru sålunda oqvädades. Detta argument må gälla hvad det kan. Men anmärkas bör att Helsingelagen affattades på en tid, dä konkubinatet redan fördömdes af lagarne, så att föga sannolikt synes att desamma skulle tagit frillorna under särskildt hägn. Likalitet bindande är skälet hemtadt ur WGL. II. GB. Fl. II. pr., (Jfr WGL. I. GB. VI: 3; II. Add. 12: 2), der det heter: "sen armödof fostra baer niclse bondsens, liggasr mader med henni, bote III marker, firi ambut ssex öras." Ty med "annödof fostre" förstås här sannolikt endast en hemfödd tjenarinna (femina verna. Schlyt. Gloss. till WGL. u. d. o.), ställd 9
10 Härmed vill dock icke förnekas att ju, ehuru lagarne ej kände någon skilnad emellan konkubinatet och annat lönskaläge, en ganska stor olikhet ofta i verkligheten egde rum emellan dessa förbindelser; ty derom bära de historiska urkunderna, isynnerhet de gamla sagorna, otvetydiga vittnesbörd. Att sådant skulle inträffa var naturligt. Den dagliga samvaron kunde ej Undgå att hos mannen alstra en vida större tillgifvenhet för frillan, än han kunde hysa till den qvinna, som endast blifvit ett tillfälligt föremål för hans lusta. Denna större tillgifvenhet gjorde naturligtvis äfven frillobarnens ställning i allmänhet vida förmonligare an de öfrige oäkta barnens. Men just härigenom var frilians närvaro i huset eller konkurrens utomhus med adalkonan ännu mera kränkande för den sistnämnda, ännu farligare för familjefriden och familjelifvet öfverhufvud. Kyrkan gjorde derföre allt sitt till för att afskaffa konkubinatet och göra äktenskaplig trohet till en skyldighet äfven å mannens sida. Främst ifrade Kyrkofäderne härför. Det var så mycket naturligare, att desse skulle ogilla och fördömma koukubinatet såsom en i högsta grad vederstygglig och ogudaktig sed, 23 ) som de, stödande sig på några miss- i motsats till andra tjenarinnor "ambut" (ancilla), hvilken förstnämnda i allmänhet ansågs hafva större värde än de scdnare (Calonius: Om de Fordna Trälarnes rätt). Det är icke heller nödvändigt att antaga det orden "baer nidas bond
Page 1 and 2: This document is downloaded from HE
Page 3 and 4: ' .
Page 5 and 6: II stiskf, inflytande, undergått,
Page 7 and 8: 2 frånvaro eller i något endast n
Page 9 and 10: att giftermålens uppgift hufvudsak
Page 11 and 12: G Endast sålänge de ej äro alltf
Page 13: att frillorna utöfvade stort infly
Page 17 and 18: 12 faktiska förhållandena. Theore
Page 19 and 20: 14 ochmed till en pligt för hustru
Page 21 and 22: Hr Ännu år 1533 såg sig kejsar K
Page 23 and 24: 18 tenskapsbrott, 47 ) hvadan ocks
Page 25 and 26: 20 ok takser i staj» andra?, ok i
Page 27 and 28: Andra Kapitlet. Om äkta och oäkta
Page 29 and 30: u paciscenternes öfverenskommelse
Page 31 and 32: 26 derest barnet må anses såsom a
Page 33 and 34: 28 Noggrannast uttrycker sig Upplan
Page 35 and 36: Främst erinre man sig det stadgand
Page 37 and 38: 32 barn, hvarigenom negativt uttryc
Page 39 and 40: före med Nordström kunna sluta, a
Page 41 and 42: 36 en slägtmedlems öfvergång til
Page 43 and 44: att deras underlåtande hade till p
Page 45 and 46: 40 för gifvet, att föräldrarnes
Page 47 and 48: 42 merska, *) förbjöd eller rätt
Page 49 and 50: u lagen 10 ) och Helsingelagen. J1
Page 51 and 52: 46 Tredje Kapitlet. De naturliga ba
Page 53 and 54: men Germanen utvidgade och förädl
Page 55 and 56: 50 endast till sin moders familj. 6
Page 57 and 58: 52 tern haben.t"), äfvensom frän
Page 59 and 60: 54 gavarande personer icke kunde ha
Page 61 and 62: 56 tel linden iiber den andern, den
Page 63 and 64: 58 tionärer. — Sådan är Sachse
Page 65 and 66:
60 öfverhufvud. 39 ) Fastmer exist
Page 67 and 68:
62 ga, att någon rättslöshet enl
Page 69 and 70:
G4 fastnandi kona) tillhör: l:o ä
Page 71 and 72:
06 komma, afse nästan uteslutande
Page 73 and 74:
C>8 mjölken, samt att det derefter
Page 75 and 76:
70 Nu gällande lag synes ej göra
Page 77 and 78:
72 nära sammanhanget emellan ättb
Page 79 and 80:
74 Graderna äro: l:o Fursten, Frey
Page 81 and 82:
76 och uppbärande deraf, huruvida
Page 83 and 84:
78 stor om en eller flere af dem fu
Page 85 and 86:
so arveboten eller ognarboten 39 ),
Page 87 and 88:
uppställde den Romerska ratten den
Page 89 and 90:
84 modren och möderne slägtens ad
Page 91 and 92:
tirna kunde fadren ej förminska, o
Page 93 and 94:
äkthet, under de tider då genealo
Page 95 and 96:
90 Dock tillåter Schwabenspiegel f
Page 97 and 98:
92 ten å sin sida icke något ansp
Page 99 and 100:
94 efter honom". Wilda, 43 ) förkl
Page 101 and 102:
livar och en af dessa erhåller en
Page 103 and 104:
m längre gick Christiati den IV:s
Page 105 and 106:
100 å könsskihiaden. 6l ) Voro de
Page 107 and 108:
102 var, som Folke fråntog de oäk
Page 109 and 110:
104 inödernearfvet hafva blifvit l
Page 111 and 112:
106 ker i duls- (förneknings) böt
Page 113 and 114:
108 k. I likhet med sistnämnda lag
Page 115 and 116:
Uti Uplandslagen tillägges, efter
Page 117 and 118:
112 Hvad då först vidgår Folklag
Page 119 and 120:
114 ven förordning, som finnes int
Page 121 and 122:
U6 nen och de i blodskam aflade; å
Page 123 and 124:
na linie med horbarnen, emedan den
Page 125 and 126:
120 HO in en skuldfri man sammanafl
Page 127 and 128:
122 Slutbetraktelse. Sedan vi nu le
Page 129 and 130:
124 lande. Det hvilade ytterst på
Page 131:
128 främlingar för begge föräld
show all

This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?