This document is downloaded from HELDA - The Digital Repository ...

47
de den Germaniska statens starkaste samfundsband. Den
visade sitt inflytande i husbondeväldet, målsmans- och
förmynderskapet samt giftomannarätten, i sameganderätten
till och dispositionen öfver slägtjorden samt arfsrätten
äfvensom fattigvården, men framför allt uti den solidariska
ansvarigheten för slägtmedlemmarnes förbrytelser,
fridsgarantien och rättegångsförfattningen, blodshämnden,
fejden och ättboten.
Då således familje- och ätt-förhållandet var den jordmån,
ur hvilken individens rättigheter närmast uppspirade,
så faller det sig naturligt att, innan vi gå till utredningen
af de oäkta barnens samhällsställning, såvidt
den betingades af medborgerlig existimation, betrakta deras
ståndpunkt inom de familjer och ätter, till hvilkas
gemenskap de genom blodets naturliga band borde höra.
I detta afseende kommer utvecklingen af vår undersökning
att fortgå genom följande stadier. Först skärskådas
ämnet ur föräldramaktens, förmynderskapets
och giftomannarättens, derpå ur ättbotens och sedermera
ur arfsrättens synpunkt; hvarefter slutligen
följer en kort framställning af de olika principerna och
formerna för den s. k. paternitetsbevisningen.
A. Föräldramakt, förmynderskap, giftomannarätt.
Husfadrens myndighet och ställning inom familjen
beteckna de Germaniska rättskällorna med ordet mundium,
som häntydde på en dubbel betydelse. Det innebar
nemligen icke, såsom Romarnes patria potestas,
endast väldet öfver subordinerade, utan äfven, framför
allt, skyldigheten att värna och leda skyddbehöfvande
personer. Väl var ordets etymon Romarens manus, 2 )
2 ) De rättslärde hafva länge tvistat om härledningen af det tekniska
uttrycket mundt (tsk), mund (frnrd), mundium, mundejburdium,
mundeburgium, mundeburde (LL. Barb.)- Det sannolikaste är,