Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

More documents

Recommendations

Info

vertikalt. Med horisontell integration menar man företags sammanslagning för att nå större marknadsandelar. Den vertikala integrationen handlar om att få inflytande över tillverkning eller sortimentsval. 24 2.2.4 Karaktäristika av flygtrafiken i Sverige baserad på tidigare studier av branschen Vissa inträdes- och utvecklingshinder har funnits för bolag som vill etablera sig på den svenska flygmarknaden; • Mestadels är kundbasen liten för de flesta rutter på den svenska marknaden (6-8 st), vilket gör det ekonomiskt svårt få fler än ett bolag att vara lönsamma. Det kan alltså vara svårt för ett nystartat bolag att ta upp konkurrensen. • Kunder behöver ofta byta flyg för att nå sin slutdestination, både nationellt och internationellt, vilket medför att en operatör ofta behöver avtal med andra operatörer om samarbeten vad gäller priser, biljetter etc. De större redan etablerade bolagen ingår ofta i större <strong>nätverk</strong>, vilket gör det lättare för dem att etablera sig på en ny linje än vad det är för ett mindre opererande bolag. • Det kan vara svårt för mindre operatörer att erbjuda frekventa avgångstider då de ofta har begränsade resurser. För att etablera sig på marknaden kan det vara viktigt att erbjuda ett flertal avgångstider. • Kunder föredrar generellt att flyga med större plan före mindre plan. Det kan därför vara svårt för nyetablerade företag att konkurrera på de större linjerna nationellt sett. • Kunder kan vara tveksamma till att flyga med bolag som de inte känner till och detta särskilt om de är medlemmar i något ”kundbonusprogram” i något annat bolag. • På de större flygplatserna kan det vara svårt för mindre bolag att få tillgång till bra slottider, då dessa är begränsade. • Vissa linjer måste staten bestämma vilket bolag som får flyga, kopplat till regionala utvecklingsprogram i glesbygden. 25 24 Anell, A., Hjelmgren, J., (2001). 25 Ibid. 26
2.2.5 Tidiga effekter Redan 1994 gjorde Luftfartsverket en första utvärdering av avregleringen och i en rapport från 1996 gjordes en utvärdering av de effekter som uppnåtts fram till 1995. De slutsatser som man kom fram till i utvärderingen var bl a att det hade bildats ett antal nya företag som Transwede, Malmö Aviation, Nordic European som samtliga bedrev flygtrafik i konkurrens med SAS. Trafikutbudet hade också ökat med mellan 4 och 60 % på de konkurrensutsatta linjerna men på de övriga linjerna hade utbudet dock minskat. Bolagen hade konkurrerat med ökat utbud snarare än med lägre priser. Det hade dock inte bildats något nytt nav utanför Stockholm, utan i stället hade de stora flygplatserna längs norrlandskusten fått färre antal förbindelser med inlandet. Bromma var de nya nav i Stockholm som hade tagit sig en plats i konkurrens med Arlanda. I ett tidigt stadium av avregleringen ledde effekterna till ett priskrig men strax efter det hade priserna återgått till normala nivåer. Normalpriserna var högre än före avregleringen men det fanns då större möjligheter för resenärer att utnyttja rabatter av olika slag vilket var en förmån för resenärerna. Därför kan de genomsnittliga priserna troligtvis ha minskat något. Priserna på de långa linjerna har troligtvis varit sjunkande medan priserna på kortare linjer generellt sett hade ökat. Man ansåg att servicen blivit förbättrad genom den ökade konkurrensen. De faktorer som man anser kan ha påverkat konkurrenssituationen kan t ex vara linjers lönsamhet. Innan avregleringen tvingades flygbolag att trafikera vissa olönsamma linjer för att få flygtillstånd till att flyga lönsamma linjer (och för att stora delar av landet skulle trafikeras) och efter avregleringen gjorde man om systemet till att man bara skulle ha linjer som skulle bära sig själv. Detta kan alltså ha utgjort ett hinder för nya aktörer att etablera sig på marknaden. Ett annat inträdeshinder kan ha varit att få tillstånd att operera med flygtrafik genom att få start- och landningstillstånd och behov av ett relativt stort startkapital för att investera i nya flygplan etc. Detta innebär att detta är ett stort etableringshinder. Flygtrafiken är även strukturerad på ett sätt som gör att det får utseendet av ett sammanhängande nät där det ofta är ett bolag som trafikerar många olika sträckor inom ett område och det kan då vara svårt för ett nytt bolag att etablera sig på en sådan marknad. Ett exempel på ett bolag med en sådan etableringsstruktur är SAS som i en dominerande ställning kan ha svårt att släppa in nya aktörer att etablera sig på marknaden. Även antalet slottider som delas ut mellan de olika bolagen kan vara konkurrensbegränsande för nya bolag om slottiderna inte delas ut på ett rättvist sätt. Till skillnad från före 1996 är det nu en grupp av 27
Page 1 and 2: Arbetsrapport till Konkurrensverket
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING
Page 5 and 6: 1. INLEDNING På senare år, då v
Page 7 and 8: 1.1 Bakgrund Inrikesflyget avregler
Page 9 and 10: därför att förklara företagets
Page 11 and 12: 1.3 Avgränsning Vi har avgränsat
Page 13 and 14: 2. AVREGLERADE MARKNADER Flera avre
Page 15 and 16: Man kan inte heller göra någon up
Page 17 and 18: kunna överleva i konkurrensen med
Page 19 and 20: för maten ombord och utnyttjar oft
Page 21 and 22: lufttrafikföretagens inställning
Page 23 and 24: 2.2.3 Utvecklingen av avregleringen
Page 25: sektorerna varibland transportsekto
Page 29 and 30: 3. METOD Den här studien bygger de
Page 31 and 32: till att man försöker identifiera
Page 33 and 34: 3.3 Tillförlitlighet och tolkning
Page 35 and 36: 4.1 Entreprenörskap Det är många
Page 37 and 38: Cunningham och Lischeron har även
Page 39 and 40: Entrepreneur“ tar man upp några
Page 41 and 42: Allt fler forskare har på senare t
Page 43 and 44: omgivningen, påverkar och bestämm
Page 45 and 46: 4.2.1 Företaget och nätverket Ett
Page 47 and 48: Barney om. 61 Han säger att föret
Page 49 and 50: upp ett annat påverkas inte enbart
Page 51 and 52: eslutsfattaren har möjlighet att s
Page 53 and 54: strukturella spänningarna ger upph
Page 55 and 56: kan mobilisera nätverket kan uppn
Page 57 and 58: Man kan samarbeta genom olika typer
Page 59 and 60: med det omgivande nätverket av akt
Page 61 and 62: 5. EMPIRI Denna del är uppdelad i
Page 63 and 64: Ett liknande utveckling den i Sveri
Page 65 and 66: 5.2 Hinder till etablering Företr
Page 67 and 68: dessa plan kom alldeles för sent,
Page 69 and 70: kommunikationsmedel som tåg eller
Page 71 and 72: grund av en försvagad ekonomi som
Page 73 and 74: andra inte, andra bolag har hittat
Page 75 and 76: Det norska företaget Wideroe som
Page 77 and 78:
Inträden, utträden och uppköp ä
Page 79 and 80:
är bara ett exempel på ett sådan
Page 81 and 82:
• Man startade bolaget 1986 och o
Page 83 and 84:
• Man startade 2004 av en av grun
Page 85 and 86:
större operatörerna men även i s
Page 87 and 88:
7.2 Det industriella nätverket Det
Page 89 and 90:
systemberoende kan medföra relativ
Page 91 and 92:
lågkostnadskoncept. Utvecklingen a
Page 93 and 94:
internationella konkurrensen från
Page 95 and 96:
förbättringar. 1) Identifiering a
Page 97 and 98:
Avregleringens effekter har först
Page 99 and 100:
situationen för de flygbolag som b
Page 101 and 102:
diskriminerande. Det är då av st
Page 103 and 104:
Hertz, S. (1996) "The Dynamics of I
Page 105 and 106:
Morrisson, S., Winston, C., The evo
Page 107 and 108:
Williams, G., (1994), The Airline I
Page 109 and 110:
INTERVJUER Waltair Europe, Magnus H
Page 111 and 112:
European Executive express: flyger
Page 113 and 114:
Braathens är ett dotterbolag till
Page 115 and 116:
3. Kostnader • Vilken är den st
Page 117 and 118:
BILAGA 3 Fallstudier vt 2003 (janua
Page 119 and 120:
London. I och med att Goodjet börj
Page 121 and 122:
Företagsstart Tidigare opererade m
Page 123 and 124:
människor generellt sett inte har
Page 125 and 126:
samarbeten är bl a att man har utv
Page 127 and 128:
åren har varit flygkatastrofen den
Page 129 and 130:
Malmö Aviation är ett företag so
Page 131 and 132:
möjligheter med att t ex ta upp pa
Page 133 and 134:
tidigare. Man ska satsa mer på att
Page 135 and 136:
påpekar att de är ensamma på sin
Page 137 and 138:
Sedan starten av företaget 1999 ha
Page 139 and 140:
Det finska flygbolaget Finnair köp
Page 141 and 142:
utvecklas i framtiden. Dock kan man
Page 143 and 144:
man fick ett dåligt passagerarunde
Page 145 and 146:
Vad gäller deras samarbete med and
Page 147 and 148:
Extern struktur Inom denna bransch
Page 149 and 150:
International Hotels. Under 1995-96
Page 151 and 152:
effektivitet för beställare och f
Page 153 and 154:
SAS är ett oberoende nätverksbola
Page 155 and 156:
SAS. Det är med dessa bolag som SA
Page 157 and 158:
flygplan. Skyways flyger till över
Page 159 and 160:
för sin insats att var kostnadseff
Page 161 and 162:
BILAGA 4 EN KARTLÄGGNING AV DE BOL
Page 163 and 164:
Bolaget grundades under 1960-talet
Page 165 and 166:
SD3-60 och ett förnyat postkontrak
Page 167 and 168:
80, 6 MD-90, 22 Fokker 50, 16 Fokke
Page 169 and 170:
Bolaget körde linjetrafik, sträck
Page 171 and 172:
BILAGA 5 BOLAG SOM OPERERADE PÅ DE
Page 173 and 174:
han vill ha mer tid för sin familj
Page 175 and 176:
Introduktion och sammanställning S
Page 177 and 178:
Goodjet startade som utrikes lågpr
Page 179 and 180:
kommer att få fler avgångar och i
Page 181 and 182:
Den 11 april började den svenska l
Page 183 and 184:
nationellt och internationellt i pe
Page 185 and 186:
• Visby • Ronneby Flygresandet
Page 187 and 188:
länder, till Norge, Island och til
Page 189 and 190:
Sturups framväxt fick framförallt
Page 191 and 192:
VISBY FLYGPLATS Flygplatsen invigde
Page 193:
erbjudanden om extra förmånliga p
show all

Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?