Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

upp ett annat påverkas inte enbart själva utan påverkar även relationer mellan andra företag,
och skapar därför dominoeffekterer i nätverket. 62
4.2.3 Nätverkets struktur
Nätverk är både strukturer, processer och strukturer som beskriver hur företagen är kopplade
till varandra som beskriver utbytesaktiviteterna i nätverket. Det finns därför två inneboende
"krafter" i nätverket; stabilitet och förändring. Nätverkets struktur får återverkningar på de
aktörer som befinner sig i nätverket. Struktureringsgraden beskriver nämligen företagens
respektive positioner, d v s hur företagen är relaterade till varandra i nätverket. Det finns
framförallt två sätt att förhålla sig till andra företag; antingen genom samarbete eller genom
konkurrens. Företagen försöker ibland förändra sina positioner genom att t ex utveckla nya
relationer, avveckla existerande relationer eller underhålla vissa relationer till viktiga parter. I
ett hårt strukturerat nätverk har företagen mycket bestämda positioner och förändringar är
därmed svåra att genomföra. I ett löst strukturerat nätverk däremot är rollerna inte lika
väldefinierade och inträden och utträden liksom andra förändringar är lättare att göra. Bolaget
är en del av sin omgivning och dess aktiviteter bestäms i hög grad av den kända delen av den i
övrigt okända omvärlden. Hur företaget beter sig får återverkningar på nätverket och tvärtom.
Fyra krafter binder samman nätverket: 1) det ömsesidiga funktionella beroendet, 2)
maktstrukturen, 3) kunskapsstrukturen samt 4) den tidsrelaterade strukturen. 63 Företaget kan
förhålla sig till sin omgivning på många olika sätt och relationernas utseende visar hur makten
är fördelad. Makten är aldrig jämnt fördelad i nätverket och den är inte heller konstant över
tiden. Liksom nätverket genomgår förändringar, förändras också makten i och med den
ständiga kampen om kontrollen över nödvändiga resurser av olika slag. Maktstrukturen är
speciellt intressant vad gäller de mindre företagen eftersom dessa företags kunder och
leverantörer i många fall är betydligt större och resursmässigt starkare industriföretag.
62
Hertz S & Mattsson L-G (1994) Företagets internationalisering på 90-talet mot ökad internationell samordning
i Företag och marknader i förändring -dynamik i nätverk red. Mattsson L-G & Hultén S, Nerenius & Santérus
förlag, Stockholm
63
Se t ex Håkansson, H. (1987) s.17 eller
Håkansson, H. & Johansson, J. (1984) s. 9
49