Fallet Magnus

En sådan logik godkänns alltså av svensk domstol. Vittnen som säger emot sig
själva brukar i andra rättsprocesser avvisas eller åtalas för mened. Så inte här,
uppenbarligen uttolkar domstolen i stället det logiska virrvarret som ett uttryck
för högtstående erfarenhet och kompetens.
Sakargumenten
Det försäkringsbolagets ”sakkunniga” hävdat är alltså att autism är en sjukdom,
vars orsaker uteslutande är medfödda. De måste medge att denna utvecklats i
explosionsartad takt under de senaste årtiondena. När vissa medfödda
egenskaper snabbt ökar i en population, så tyder detta enligt evolutionsläran på
att dessa egenskaper ger individen kraftiga överlevnads- och
fortplantningsfördelar. Ingen har dock hittills kunnat visa på vilka överlevnads-
och fortplantningsfördelar som autism skulle ge.
Som forskningsmässigt stöd för sitt genetiska antagande åberopar man s.k.
tvillingstudier, varav den tyngsta och mest grundläggande utfördes av Folstein
& Rutter 1977. Denna studie, logiskt och empiriskt, är ihåligare än en
schweizerost. Inte ett enda av de fyra (4!) fall som Rutter åberopar till stöd för
den genetiska hypotesen led bevisligen av "idiopatisk infantil autism". I stället
finns där olika fall av misstänkt herpesencefalit, blyförgiftning och "atypisk
autism" med spontantillfrisknande. Blotta åberopandet av denna studie i
Magnusfallet borde gränsa till menedsbrott.
Domstolens roll
Det föräldrarna – och många andra intresserade – väntat sig var att domstolen
skulle granska de orimliga historier som de etablerade intressena inom
vetenskapen dukar upp, till skydd för sina karriärer, vaccinindustrin och
vårdapparatens ohejdade expansion. Det gjorde den inte. I stället åtog den sig
den lättaste uppgiften av dem alla – att studera sagesmännens titlar och
positioner. Detta kunde ha gjorts utan process överhuvudtaget,
domstolsförhandlingarna var alltså uppenbart bara ett spel för galleriet och en
tom gest.
Juridiskt sett grundar sig domsluten på ett försäkringsvillkor, vilket utgår från
begreppet ”medicinsk erfarenhet”. Där de medicinska vittnena har olika
uppfattning väljer alltså domstolen att beakta endast dem med högst prestige och
ställning – oavsett om den uppfattning de företräder är sakligt ohållbar och
logiskt självmotsägande. Vilken smörja som helst kan alltså upphöjas till lag,
om den framförs av vitrockade auktoriteter.
102