Fallet Magnus

Sammanfattning och slutsats
Vill man visa att Magnus autism har orsakats av hans genuppsättning måste man
rimligen kunna visa vilken hans genuppsättning är, och leda orsakssambandet
mellan just denna genuppsättning och hans autism i bevis. Det räcker inte att
visa att några andra barn eventuellt har fått autism p.g.a. sin genuppsättning
eftersom exogena faktorer också har visats kunna framkalla autism, ett nu erkänt
faktum.
Även om Magnus skulle ha en genetisk defekt är det ändå inte klarlagt att denna
är determinerad – d.v.s. utgör ensam orsak till hans autism, eller till dess
svårighetsgrad. Det är i så fall inte heller klarlagt om hans genetiska rubbning
utgör en nymutation – eller en kombination av anlag som ärvts av föräldrarna.
Nymutation kan vara en konsekvens av en skada under fostertiden, och inte ett
anlag i avtalstextens mening.
Dahls yttrande tillför därmed inget av bevisvärde för den grundläggande
sakfrågan. Av Dahls vittnesmål att döma kan man dra slutsatsen att han är väl
medveten om problemen med tvillingstudierna och kände sig tvungen att
förbättra dem genom att utelämna vissa siffror och ”könsjustera” andra – vad det
nu betyder. Ingen vet vad han har gjort. Man kan svårligen tolka Dahls
presentation som annat än ett medvetet och övervägt överraskningsmoment och
lyckat försök av en fackman att vilseleda tings- och hovrättens lekmän. Hans
bruk av ordet ”epigenetik” i sitt yttrande och vittnesmål hade kanske samma
syfte. Ett litet förtydligande är nödvändigt. Det har visat sig att människor har
ungefär lika många gener som en nematodmask, dock är människor mer
komplicerade varelser än nematodmaskar och lever i en mer komplicerad miljö.
Hur kan vi då ha ungefär lika många gener? Svaret är att vi använder våra gener
på ett mer flexibelt sätt än nematodmaskar. Våra gener aktiveras och inaktiveras
i olika kombinationer, varvid en hel ny disciplin har uppstått: epigenetik, där
man studerar hur miljöfaktorer aktiverar och inaktiverar våra gener. Jag nämner
epigenetik därför att motpartens bruk av ordet nog skapade förvirring i
tingsrätten även det. Det måste betonas att om en åkomma är epigenetisk är det
inte en genetiskt betingad rubbning som oberoende av levnadssätt och miljö
kommer att orsaka sjukdom eller handikapp. Utlösande miljöfaktorer är vad
epigenetik handlar om.
Så här långt kan vi konstatera att en detaljerad analys av tre vittnens yttranden
avslöjar svåra brister och visar att genforskning och tvillingstudier inte ger något
stöd för att undantagsklausulen är tillämplig. Vi har också påpekat att pengar
från läkemedelsföretag är ett stort incitament till att sådana studier fortsätter och
resurserna snedvrids i autismvärlden. En aspekt av tingsrättens dom var att
motpartens experter hade väsentligt mycket större erfarenhet och kompetens än
58