Fallet Magnus

olika miljöfaktorer, liksom att t.ex. upptäckts- och diagnossannolikheten är
densamma för båda. Om tvillingarna i ett par t.ex. utsätts för radikalt olika
miljöfaktorer försvinner dock den rimliga grunden för jämförelser mellan dem, i
syfte att klarlägga det genetiska inflytandet.
Under dessa förutsättningar borde alltså – enligt F & R – ett genetiskt inflytande
ta sig uttryck i att enäggstvillingar i större utsträckning delar samma öde: får den
ene autism så bör den andre få det.
Här förekommer en metodisk anmärkning:
En vetenskaplig studie kan ha olika syften. Kännetecknande för vetenskap
jämfört med t.ex. journalistik etc. är bland annat att syftet med en studie
fastställs från början, d.v.s. innan det egentliga arbetet med datainsamling och
bearbetning inleds.
En explorativ studie har till syfte att formulera och pröva begrepp, definiera
mätproblem och metodiska falluckor, och på så sätt förbereda fortsatt forskning,
t.ex. i form av deskriptiva studier. Här är det acceptabelt att under studiens gång
justera begrepp och metoder. En explorativ studie bör kunna resultera i
påståenden av typ ”I fortsatt forskning kan det vara viktigt att skilja mellan
autism av typ a, b och c”.
En deskriptiv studie har till syfte att kartlägga faktiska förhållanden, d.v.s.
åstadkomma pålitliga och entydiga observationer av fenomen inom avgränsade
områden. Självfallet måste en sådan studie använda sig av logiskt motsägelsefria
och konsistenta begrepp, vilka ”operationaliseras”, d.v.s. definieras i termer av
observationer. Studien kan utmynna i påståenden av typ ”I Storbritannien fanns
det 1977 ca 60 000 autistiska barn ”.
En kausal studie syftar till att fastställa orsakssamband. Med orsak menas i
huvudsak ”en nödvändig och tillräcklig betingelse” som i tiden föregår verkan. I
många sammanhang krävs därtill att man kan precisera hur verkan uppstår som
en konsekvens av orsaken, d.v.s. beskriva ”verkningsmekanismen”. En kausal
studie bör kunna resultera i påståenden av typ ”Autism orsakas i 50 % av fallen
av den genetiska faktorn X”
Styrkande av orsakssamband kräver experimentella studier, där forskaren har
samtliga relevanta faktorer under kontroll, efter eget val varierar ”orsaken” och
kan observera/mäta ”verkan”. Detta är i många medicinska sammanhang helt
orimligt, t.ex. av etiska skäl. Ett antaget eller misstänkt orsakssamband kan dock
motbevisas utan experiment – det räcker t.ex. att konstatera att den antagna
orsaken ofta kan observeras utan att åtföljas av den påstådda verkan, att verkan
kan observeras utan att ha föregåtts av orsaken, etc.
21