Fallet Magnus

psykiatri och psykologi, med titeln The Missing Gene: Psychiatry, Heredity, and the Fruitless Search
for Genes, gavs ut år 2006. Till och med september 2006 har mer än 30 artiklar, bokkapitel och böcker
publicerats av mig om frågor rörande genetisk forskning inom psykiatri och psykologi. Mina artiklar
har publicerats i tidskrifter där artiklar genomgår förhandsgranskning av experter, till exempel
Developmental Review; The American Journal of Psychology; Psychological Reports; Genetic, Social,
and General Psychology Monographs; Politics and the Life Sciences; Journal of Mind and Behavior;
Psychiatric Quarterly; New Ideas in Psychology; and History of Psychiatry. Jag är numera granskande
redaktör för The Journal of Mind and Behavior, samt biträdande redaktör för Ethical Human
Psychology and Psychiatry. För mer information om mina böcker, och för en fullständig lista över
mina publikationer, vänligen se min hemsida: www.jayjoseph.net.
Mitt expertområde är kritisk analys av genetisk forskning inom psykiatri och psykologi
i allmänhet. Autism är en psykiatrisk störning som har varit ämnet för min analys. Det finns en
utbredd uppfattning att autism har en viktig genetisk komponent, men beviset består huvudsakligen av
familjestudier som inte kan skilja mellan möjlig genetisk påverkan respektive miljöpåverkan, samt
fyra små tvillingstudier vars metodik är bristfällig, och vars resultat, i likhet med resultat från de flesta
tvillingstudier, kan förklaras av icke-genetiska faktorer. Eftersom icke-genetiska biologiska faktorer
kanske kan bidra till utvecklingen av autism, kan den mer likartade miljön som upplevs av enäggs-
respektive tvåäggstvillingar vara en viktig faktor i enäggstvillingarnas högre konkordans för autism. I
själva verket är en konkordans hos enäggstvillingar med mindre än 100 % bevis på att miljöfaktorer
måste spela en roll, och en av studierna som citeras oftast, den av Folstein och Rutter år 1977, hittade
bara en konkordans på 36 % för autism hos enäggstvillingar. Folstein och Rutter drog slutsatsen att,
förutom genetik, ”miljöfaror som orsakar hjärnskador också spelar en viktig roll i autisms etiologi.”
Dessutom, precis som när det gäller de andra vanligare psykiatriska störningarna, har den molekylära
genetiska forskningens försök att identifiera gener misslyckats totalt, många år efter att forskare
förväntades göra sådana upptäckter.
De flesta forskare som är övertygade om att genetik spelar en viktig roll i orsakandet av
autism har skrivit att även miljöfaktorer måste spela en roll. I kapitel 7 och 11 av The Missing Gene,
går jag vidare och hävdar att det finns få godtagbara vetenskapliga bevis på att autism har någon
genetisk komponent överhuvudtaget. Den här slutsatsen är grundad på min kritiska analys av
autismforskningens familj- och tvillingstudier, samt fortsatta misslyckade försök att hitta antagna
”autismgener” på molekylär nivå. Det är således uppenbarligen fel att beskriva autism som en störning
som kommer att utvecklas ”oberoende av levnadssätt och miljö”.
Jay Joseph, doktor i psykologi
Berkeley, California, USA
2006-10-09
Dr. Jay Josephs analys av professor Niklas Dahls
PowerPoint-presentation vid rättegången Magnus Rees mot Holmia
Jag har haft tillfälle att se professor Dahls PowerPoint-presentation på originalspråket
svenska, såväl som en engelsk översättning av texten.
I bild nummer 6 skriver professor Dahl ”Skillnaden i konkordans mellan MZ och DZ
tvillingar är ett mått på betydelsen av genetiska faktorer.” Den synpunkten har emellertid varit
omstridd sedan 1920-talet, eftersom MZ tvillingpar även utsätts för mycket mer likartade miljöer är
DZ tvillingpar (för dokumentation, se Joseph, 2004, 2006). I själva verket erkänner de flesta moderna
tvillingforskarna detta (fastän de fortsätter att stödja tvillingmetodens validitet, se Kendler, 1983).
Således kan högre MZ (monozygotisk) än DZ (dizygotisk) tvillingparkonkordans för ett drag eller en
77