Fallet Magnus

inte kan ha hänt. Denna logiska paradox uppstår just när ett empiriskt
vetenskapligt språkbruk töjs ut för att användas utanför sitt egentliga
användningsområde, t.ex. när sannolikheter används för att avgöra ”vad är
sanning” i ett enskilt fall.
5) Vetenskaplig generaliserbarhet
Ytterligare en nyckelfråga är alltså vilka andra fall som ska anses vara
”jämförbara” med Magnus, och legitimt kunna användas för att göra
sannolikhetsgrundade påståenden om honom. Statistiskt vetenskapligt sett finns
det klara krav som måste vara tillgodosedda om det ska vara tillåtet att
generalisera resultat från en undersökt grupp till en annan (icke undersökt).
Dessa krav innebär bl.a. att varje grupp eller individ som man önskar uttala sig
om (tillhörande ”målpopulationen”) ska ha samma chans att delta i ”den
undersökta populationen”. Det innebär att det är otillåtet att uttala sig om t.ex.
svenska sexåringar efter att ha undersökt endast t.ex. nigerianska sexåringar. Det
är otillåtet att uttala sig om barn på nittiotalet enbart på bas av studier av barn på
sextiotalet.
Det bör också noteras att antalet fall med ASD i västerlandet snabbt ökat under
senare år, ett faktum som i sig är helt oförenligt med hypotesen om genetiska
orsaker, och i vart fall innebär att förekomsten av andra nytillkomna
orsaksfaktorer inte kan a priori uteslutas. Större delen av de studier av ASD som
Rutter refererat till hämtas från ASD-fall under tidigare decennier, vilka alltså
vetenskapligt sett saknar relevans för bedömningen av Magnus.
För att på ett vetenskapligt godtagbart sätt använda undersökningar av andra
barn som underlag för påståenden om Magnus, så måste alltså i vart fall
Magnus själv ha haft samma chans att komma med i undersöknings-
populationen som alla de barn som faktiskt blev undersökta. Så långt vi kunnat
finna saknas sådana undersökningar helt bland de referenser Rutter ger.
5.1 Diagnosålder
Citat:
”Både symtommönstret och den utveckling Magnus har genomgått visar att det
inte finns något skäl att tänka sig någon ovanlig postnatal orsak till den ASD
han lider av. Tidpunkten för de första yttringarna under andra halvan av det
andra levnadsåret är mycket karakteristisk för vad man vanligen finner i fråga
om ASD.”
En studie av Kaye m.fl.
40