Fallet Magnus

http://bmj.bmjjournals.com/cgi/content/full/322/7284/460?ijkey=0ccf95adf9e76b01a0220879
04e08f50fb12711b
som ofta används som ”motbevis” mot hypotesen att vaccinering orsakar autism
anger emellertid en betydligt högre genomsnittlig ålder för debut/diagnos av
ASD, samtidigt som incidensen tredubblades under undersökningsperioden.
Rutter anser alltså att autism är genetiskt orsakad, och att de genetiska
mekanismerna utvecklas så att diagnosen vanligen ställs i åldern 18-24 månader.
Kayes data motsäger emellertid Rutters påstående om ”normal diagnosålder vid
ASD” och därmed även Rutters tes om genetiska orsaker. Magnus diagnosålder
stöder alltså inte Rutters slutsats att hans ASD har medfödda orsaker.
Kayes data visar också att sammansättningen av gruppen ASD-barn måste ha
förändrats snabbt under de senaste decennierna, förutom att gruppen snabbt
tillvuxit. Detta undergräver ytterligare möjligheterna att korrekt använda
”gruppstudier” som underlag för bedömningar av enskilda fall, på det sätt som
Rutter söker göra.
6) Olika logik för skador och sjukdomar
En skada har i det enskilda fallet bestämda yttre orsaker, kända eller okända,
och inträffar vid ett bestämt tillfälle eller bestämd period, även om följderna kan
bli långdragna och visa sig efterhand. En och samma skadeorsak kan i det
enskilda fallet leda till helt olika symtom, samma symtom kan bero på olika
skador. Ex: En person som blir påkörd av en bil kan få brutna ben, en annan kan
få hjärnskakning. Men personerna kan få samma skador av att ramla nedför en
trappa. För att fastställa vad som hänt och den verkliga orsaken till skadan
räcker det inte att studera skadesymtomen, utan man måste undersöka det
faktiska händelseförloppet.
En sjukdom anses av medicinen även kunna ha såväl yttre som inre orsaker,
dessa är vanligen okända eller i vissa fall odefinierade. En medicinsk
diagnoskategori definieras ofta med en rad symtomkriterier varav ett visst antal
ska vara uppfyllda. Medicinhistorien visar många fall där en förmodad eller
etablerad sjukdom med inre genes senare visat sig utgöras av en yttre skada –
t.ex. brist på essentiella ämnen, skada under fosterlivet, inverkan av miljögift
o.s.v. Där en yttre nödvändig och tillräcklig orsak till symtomen kan fastställas
kan sjukdomen vardagligt betraktas som vilken annan yttre skada som helst:
den kan förebyggas och juridiskt bedömas med samma logik som i annat
olycksförebyggande arbete, t.ex. när det gäller trafikskador.
Sjukdomar med förmodat inre orsaker betraktas däremot inom medicinen med
en annan logik än skador och sjukdomar med yttre orsaker. Dessa inre
41