Fallet Magnus

Autism: bekämpningsmedel på gårdar kan vara en utlösande faktor
23 augusti 2007
Barn som utsatts för jordbrukens bekämpningsmedel medan de utvecklas i livmodern löper en sex
gånger så stor risk att utveckla autism.
De första åtta veckorna efter befruktning verkar vara den mest sårbara tiden, och risken ökar
dramatiskt om modern, under den tiden, lever nära gårdar som använde bekämpningsmedel, särskilt
dicifol och endosulfan.
Forskare från the National Institutes of Environmental Health Sciences i USA upptäckte sambandet
efter att de studerat 465 barns journaler som föddes mellan 1996 och 1998 i Kalifornien.
I genomsnitt ökade risken sexfaldigt, även om det här varierade beroende på mängden
bekämpningsmedel och moderns avstånd från gården. Kvinnor som bodde i en 500 meters radie från
gårdarna löpte en större risk.
(Source: Environmental Health Perspectives, 2007; doi:10.1289/ehp.10168).
Det visade sig att Magnus Rees hade problem med bland annat endosulfan (ett
träimpregneringsmedel). Att avgifta honom från endosulfan, zinab och ddt har
kraftigt bidragit till hans förbättring
Naghi Momeni talade om autism som en autoimmun reaktion. En autoimmun
reaktion är när kroppen angriper sig själv. En annan forskare, Vijendra Singh har
också visat att autism är ett resultat av en autoimmun reaktion. Kroppen angriper
sitt eget myelin. Karnosin och sfingomyelin (myelin basic protein) är tillskott
som hjälper autistiska barn, inklusive Magnus att bygga upp sitt myelin igen.
Glutation är ett problem och både Naghi Momeni och Fernell nämner glutamat.
Reducerad glutation och antioxidanter är ett sätt att behandla problemet.
Det är välkänt att hjärninflammation och hjärnhinneinflammation kan orsaka
autism. Motpartens vittnen medger att så är fallet, men hävdar att allvarlig
sjukdom och sjukhusvård krävs. Stämmer det? Nej. Inte enligt en av världens
mest ansedda neurologer. Sir Roger Bannister är berömd inte bara för att han var
den förste som sprang den engelska milen på mindre än fyra minuter, utan även
därför att han blev en av världens ledande neurologer och arbetade, bland annat,
på Karolinska. Enligt Sir Roger finns det inget samband mellan graden av hjärn-
och hjärnhinneinflammation och eventuella skador som kan uppstå. Med andra
ord kan man få en mycket allvarlig hjärn- eller hjärnhinneinflammation som
kräver intensivvård på sjukhuset, utan att få bestående men. Och tvärtom – man
kan få en lindrig hjärn- eller hjärnhinneinflammation som inte uppfattas som
värre än en lätt huvudvärk, och få katastrofala skador. Vilket bekräftas av fall
där barn har blivit autistiska bokstavligen över en natt. Föräldrarna lägger ett
normalt barn och ett autistiskt barn vaknar på morgonen – en synnerligen
93