Fallet Magnus

Vår kritik av Dahls yttrande är följande:
Förutom att förutsättningarna a) b) och c) är otillräckligt bevisade och i viss
utsträckning bevisat felaktiga är också själva logiken för att nå slutsatsen
skenbar . Dahls språkbruk och hänvisning till orsaksresonemang faller också
under den kritik som vi formulerat när det gäller Rutters och Baileys yttranden.
Jag repeterar kritiken i korthet. Orsakssamband kan vetenskapligt säkerställas
endast genom experiment, inte enbart genom att mäta frekvensskillnader. Vissa
påståenden kan eller bör inte av etiska skäl prövas genom experiment. Dahl har
inte i fallet Magnus gjort någon genetisk utredning och kan inte styrka att
genetiska faktorer spelar in.
Kombinationen av arv och miljö är ofta avgörande. Kunskapsläget är på de
flesta områden, och i det här fallet, alltför osäkert för att hävda att en nödvändig
och tillräcklig betingelse föreligger.
Att föra samman personer med likartade symtom till en grupp kan leda till att
man drar fel slutsatser, vilket vi belyste med det hypotetiska fallet pedis
monoextremitis, enbenta barn. Sannolikhetsbedömningar kan inte avgöra
sjukdomsorsaken i ett enskilt fall. Dahl bortser mer eller mindre från att en
skada kan vara upphov till sjukdomen. Han hänvisar till en kunskap, som lär
finnas, om barn vars autism ska ha visats ha genetiska orsaker. Men det finns
inga metoder att fastställa om genetiska orsaker är aktuella i Magnus fall, och
man kan verkligen undra hur det förhåller sig med alla övriga ”konstaterade”
fall. Är de också ”sannolikhetsbedömda”?
Begreppslig stringens och konstans
Ett rimligt baskrav i intellektuella och vetenskapliga sammanhang är att de
begrepp man använder ska utgöra konstanta, stabila byggstenar för ett
resonemang, ha en och samma innebörd vid olika tillfällen. Det betyder t.ex. att
ett visst begrepp ska betyda samma sak antingen det används om en person eller
om en annan, antingen det används för personer som undersökts 1977 eller
personer som undersöks 30 år senare. Om inte denna förutsättning gäller, så
försvinner varje möjlighet till kommunikation i frågan.
Det är också rimligt att Magnus skada ska bedömas utifrån kunskapsläget i dag,
2010, inte utifrån kunskapsläget t.ex. 1977. (1977 var den allmänna
vetenskapliga uppfattningen fortfarande att autism var till största delen
psykogen, för ögonblicket synes den rådande uppfattningen vara att den är
genetiskt betingad.)
Under denna period 1977-2010 har emellertid medicinska diagnosmetoder,
diagnoskriterier och differentialdiagnoser förändrats på avgörande sätt. Detta
52