The New Service Economy - KK-stiftelsen

The New Service Economy
4 Ingångsvärde för NSE
4.1 Det historiska sammanhanget
I slutet av 1990-talet började nya svar komma på den klassiska frågan: ”Hur
skapas ekonomisk konkurrenskraft?” Under de föregående decennierna hade
näringslivet, grovt uttryckt, gått från produktutveckling till rationaliseringar
i sökandet efter ekonomisk framgång. Men det fanns gränser för vad man
kunde uppnå med effektiviseringar och åtstramningar av företagens organisationer.
Åtminstone i västvärlden, med dess relativt höga materiella levnadsstandard
framstod det som klart att lägre produktionskostnader inte var
ett slutgiltigt svar. I stället kom den då nydanande tanken att ekonomisk
utveckling i allt större utsträckning kan skapas genom tjänsteutveckling.
Detta avsåg inte bara traditionella tjänsteföretag, utan även tillverkningsföretag
och offentliga tjänsteproducenter.
Genom den närmast revolutionsartade utvecklingen av informationsteknologin
under 1990-talet kom även helt nya möjligheter till tjänsteutveckling
inom telekommunikation och nya medier. I denna mångtydiga förändring,
som ibland betecknas som förändringen från ett materialistiskt samhälle
till ett ickematerialistiskt, värderingsbaserat samhälle, skapades enligt
många nya möjligheter för tjänsteutveckling.
Dessa utvecklingslinjer skapade tillsammans något som kunde betecknas
”Den nya tjänsteekonomin", och det var därifrån som profilsatsningen vid
Centrum för Tjänsteforskning (CTF) i Karlstad hämtade sitt namn. Den nya
tjänsteekonomin ansågs karaktäriseras av pluralism och individualism, något
som skapade krav på kundanpassning och flexibilitet inom design och
produktion. Profilsatsningen började emellertid inte från noll, utan tog plats
i en forskningsmiljö som funnits i över ett och ett halvt decennium.
4.2 Värdmiljön: CTF
Centrum för tjänsteforskning (CTF) grundades 1986 och var från början ett
flervetenskapligt forskningscentrum vid Karlstads universitet. Organisatoriskt
är CTF en självständig enhet underställd Fakulteten för ekonomi,
kommunikation och IT. Både forskare och forskarstudenter är delvis kopplade
till någon av fakultetens övriga institutioner. Vid tiden för profilperiodens
start var sammanlagt 36 personer verksamma vid CTF, och de var
kopplade till institutionerna för företagsekonomi, psykologi, sociologi, arbetsvetenskap
och religionssociologi. Av dem var 14 disputerade forskare, 3
personer hade administrativa uppgifter och resterande 18 var doktorander.
Redan innan profilsatsningen startade bedrevs en stor del (cirka 80 %) av
CTF:s verksamhet med hjälp av extern finansiering.
20