The New Service Economy - KK-stiftelsen

The New Service Economy
trycker det om sin nuvarande verksamhet: ”Alla vi talar med blir jätteintresserade”,
men konstaterar också att detta till trots ”finns [det] stora utmaningar
organisatoriskt att ställa om”. Här verkar det finnas ett behov av ytterligare
kunskap då gåtan om hindren för att driva igenom en implementering
av samhällsvetenskapliga rön i företag fortfarande i många fall verkar
vänta på sin lösning. En medlem i referensgruppen yttrar att ”från det jag
började [med samarbeten med näringslivet] på 70-talet har det varit samma
problem. Det har egentligen inte blivit bättre. På den tekniska sidan är det
mer handgripligt – en maskin eller process. Men inom management, organisation
och ledarskap så är det väldigt svårt att få samarbete mellan akademi
och näringsliv att fungera väl. Det verkar ligga inbyggt i problemet. Jag har
inte kunnat hitta lösningen på det.”
För att återknyta till NSE- insikten kan man konstatera att om det finns
kunskap om att ett visst sätt att arbeta med kundinvolvering i utvecklingen
av en tjänst vore bra för ett företag, så är inte det detsamma som att det finns
kunskap om hur företaget ska lyckas med att implementera detta. Att veta
vad som bör göras i ett företag låter sig alltså inte helt lätt översättas till hur
detta ska göras. Och det är inte heller en kompetens som profilen nödvändigtvis
tillhandahåller, utan den kan kräva en överväxling till andra forskningsområden
i den mån det finns någon som kan erbjuda relevant kunskap.
10.3 Kontinuitet
En viktig faktor under profilperiodens alla faser har varit kontinuitet. Frågan
om kontinuitet har flera dimensioner. Som nämnts ovan rörde det exempelvis
en kontinuitet i relationerna mellan forskare och företag. Utöver vad som
redan nämnts om samarbetsrelationerna är det värt att framhålla de möjligheter
till longitudinella dataset som långa samarbetsrelationer skapar.
Ytterligare en aspekt av kontinuitet rör relationen mellan långsiktig finansiering
och forskningsro. Flera av forskarna i profilen har betonat den
möjlighet som de sex årens finansiering gett dem att fokusera på sin kärnverksamhet:
forsknings- och läraruppgiften. Att forskningsmedel i regel
fördelas under relativt korta perioder – ofta kortare än ledtiden för ett genuint
nytt forskningsresultat – framhålls ofta som ett problem från forskarsamhället.
Det gör att mycket tid och energi som kunnat brukas till forskning
och undervisning i stället läggs på ständig formulering av nya ansökningar.
Ett annat problem med korta finansieringsperioder är att många mindre
forskningsprojekt mångfaldigar summan av de startsträckor och avvecklingsperioder
som alla forskningsprojekt i varierande grad genomgår. Den
relativt långa projektperioden på sex år har därför varit värdefull. Som en av
forskarna i profilen uttrycker det: ”För oss som varit involverade, har vi haft
långsiktig basfinansiering. Och den ger en trygghet på något vis, och möjlighet
att fördjupa sig. Att inte behöva springa på varje call som finns för att
jaga efter pengar. Det ger en arbetsro för dem som är med.”
51