The New Service Economy - KK-stiftelsen

The New Service Economy
8 Skillnad mellan plan och utfall
Följande faktorer skilde utfallet från de ursprungliga planerna i NSE:
• en större fokusering på vissa forskningsområden (tjänsteutveckling och kundinvolvering)
medan andra har fallit bort (intangible resources och virtual organisations)
• mindre forskning om användardriven tjänsteutveckling inom BTB-relationer (business
to business)
• en allt större betoning på samarbeten med större företag, snarare än mindre och
medelstora
• en utebliven förväntad professur; fler seniora forskartjänster hade önskats
• en ändrad strategi för resursfördelning med spridning på fler forskare
• ett större regionalt fokus mot slutet av perioden.
Fanns det då något som inte blev som man hade tänkt sig från början? Svaret
syftar inte till att i första hand finna negativa eller positiva avvikelser
utan snarare om att beskriva förändringar i profilens inriktning och målsättning.
Det ger möjligheter att ge en bild av profilens förmåga att hantera
oförutsedda händelser och kunna ta tillvara uppkomna möjligheter. En sådan
flexibilitet är en viktig del i att skapa en stabil och livskraftig miljö som
har förmåga att leva vidare efter tillfälliga satsningar som profilprogrammet.
Företrädare för miljön uppger att man har ”trattat ned” de forskningsområden
som initialt angavs som viktiga. Det ska förstås som att man valt att
inrikta sig mer mot ett par av områdena – främst kunddriven tjänsteutveckling
och värdeskapande – snarare än att man har dragit ned på antalet forskningsinriktningar.
Förändringen är således främst relativ mellan de ursprungliga
forskningsområdena, inte absolut. Det saknas emellertid inte exempel
på det senare. Områdena ”intangible resources” och ”virtual organisations”
finns inte längre kvar enligt NSE:s slutrapport. Till viss del handlar
det naturligtvis om mognad inom forskningsmiljön. Det är inte ovanligt att
forskningsmiljöer börjar i ett vidare spektrum av forskningsområden för att
med tiden specialisera sig.
Emellertid tangerar denna fokusering en annan problematik av mer
kommunikativ art. Den successiva avgränsningen av profilen relaterar starkt
till det fokus och den inriktning som CTF hade innan profilens start, medan
själva uttrycket ”den nya tjänsteekonomin” tyder på en vidare ansats. Här
kan vissa frågetecken resas vad gäller i vilken utsträckning detta har kommunicerats
med finansiären. Det kan även ha betydelse för i vilken utsträckning
profilen värderas som en relevant kunskapsmiljö i den utveckling av
tjänstesamhället som uppmärksammas allt tydligare av alla typer av företag
och på policynivå. En alltför snäv avgränsning kan påverka möjligheterna
att bli en spelare i den debatten och i kunskapsutvecklingen.
Initialt fanns en önskan om att det i profilen skulle ingå en blandning av
små och större företag. Initialt fanns det två företag, GeBort Sverige AB och
39