The New Service Economy - KK-stiftelsen

The New Service Economy
10.4 Att skapa förnyelse i skärningen mellan olika
kompetenser
Publiceringen av forskningsresultat i internationellt gångbara forskningstidskrifter
visade vikten av att skapa kvalitet genom korsbefruktandet av olika
kompetenser, här i mötet mellan kvantitativa forskningsupplägg och kvalitativa
metoder. Att finna sådana skärningspunkter är en utmaning för varje
forskningsmiljö som har ambitioner till förnyelse.
10.5 Ledarskap, vetenskapligt och organisatoriskt
En viktig faktor har varit profilens ledarskap. Särskilt framträdande har detta
varit i perioder där yttre förhållanden har ändrats, och där inriktningen vid
profilen har behövt justeras. Så visar exempelvis processkartläggningen
reaktionen på halvtidsutvärderingen. Ledningen gjorde av allt att döma stora
ansträngningar att efterkomma utvärderarnas rekommendationer. Flera av
dem vi samtalat med har pekat på vikten av att ledarskapet har fungerat,
vetenskapligt, socialt och administrativt. Vad gäller hanteringen av personalärenden
har ledningen inte helt undgått kritik, men den övergripande
bilden är ändå av en väl fungerande ledning. Kanske gjordes ett avgörande
val när profilen bestämde sig för ett delat ledarskap – med en vetenskaplig
ledare (Bo Edvardsson) och en administrativ ledare (Patrik Larsson).
Vid de tidigare utvärderingar som FBA gjort av såväl lyckade som mindre
lyckade forskningssatsningar har det framgått att en viktig faktor för
framgång är just ledarskapet, och då inte bara det vetenskapliga. Här ligger
även det grundläggande förhållandet att en bra miljö måste befolkas av bra
individer med kompletterande kompetenser. Här verkar insikter om personliga
styrkor ha lett till en fruktbar uppdelning av ansvaret mellan Bo Edvardsson
och Patrik Larsson.
10.6 Pragmatism och vision
En viktig faktor för profilens utveckling har varit forskningsprofilens ständiga
balanserande mellan tillvaratagande av uppkomna möjligheter och mer
långsiktiga vetenskapliga hänsynstaganden – mellan pragmatism och vision,
för att uttrycka det kort.
På frågan om vad som drivit utvecklingen av forskningsinriktningen svarar
en representant för ledningen att det är ”många mindre pragmatiska beslut
som påverkat inriktningen”. Det har förts och förs alltjämt strategiska
diskussioner om forskningsmiljöns framtida inriktning, men man tar även
möjligheterna när de uppstår. Ibland har händelser utanför ledningens direkta
kontroll varit viktiga för inriktningen på forskningen. Ser man exempelvis
på avskiljandet av ”intangible resources” och ”virtual organisations” från
52