The New Service Economy - KK-stiftelsen

The New Service Economy
5 Planen
Profilprojektet The New Service Economy (NSE) påbörjades under hösten
2001. I det följande beskriver vi förutsättningarna för profilprojektet vid
dess start – det vi har valt att kalla dess input. Vilken var NSE:s vision, och
vilka var målen och de forskningsområden som profilen avsåg att satsa på?
Vilka förutsättningar fanns sedan tidigare i forskningsmiljön, d.v.s. forskning
och utbildning vid CTF, och i miljöns organisation och finansiering?
Den fråga vi vill svara på är: Hur var det tänkt från början?
5.1 Vision och mål
Profilprojektets målsättning var enligt det inledande avtalet med KKstiftelsen
att ”bygga upp en akademisk konkurrenskraft och en nationell
kommersiellt relevant forskningsmiljö avseende Den nya tjänsteekonomin”.
En viktig del av målsättningen var även att forskningsmiljön skulle ”bestå
och förstärkas efter utgången” av satsningen.
Ytterligare akademiska mål var att profilen skulle vara av stort värde för
grundutbildningen och forskarutbildningen. Man valde att lista följande mer
specifika målsättningar:
• Ge begreppet tjänsteutveckling en teoretisk och metodisk bas inom
tjänste- och managementteori.
• Utveckla teorier och metoder med hjälp av ett antal empiriska studier,
som inkluderar studiet av IT- och mediebaserade tjänster där bruket av
användarperspektivet är centrala.
• Utveckla ny kunskap om tjänsteutvecklingsprocessen och klarlägg
grundläggande mekanismer för lyckande och misslyckande.
• Frambringa åtminstone fem doktorsavhandlingar inom sexårsperioden,
tillsammans med ett stort antal forskningsrapporter och artiklar.
KK-stiftelsens profilsatsning prioriterade en omfattande samverkan med
näringslivet. För att efterkomma detta avsåg NSE att arbeta nära med ett
antal större företag, och lämna öppet för mindre företag att ansluta där det
passade. Både högteknologiska företag med global marknad och produktionsföretag
med regionalt och lokalt fokus fanns med bland samarbetsparterna.
Det övergripande målet för NSE:s samarbete med näringslivet var att det
skulle leda till en bättre förståelse för hur tjänster och tjänsterelaterade arbetssätt
kan utvecklas. Ett mer konkret mål var att upparbeta en färdighet att
leverera olika verktyg och metoder för att underlätta för utövare av tjänsteutveckling.
22