The New Service Economy - KK-stiftelsen

More documents

Recommendations

Info

The New Service Economy 9.1 En tidig förändring av organisationsstrategi En av de tidiga och avgörande händelserna under profilperioden var ledningens val att ändra organisationsstrategi. Enligt profilens ledare Patrik Larsson var det vid tiden för avtalsskrivandet med KK-stiftelsen tänkt att profilmedlen skulle koncentreras till ett mindre antal doktorander och forskare. Syftet var att de skulle få en relativt stor del av sin försörjning från profilen. Vid ett möte 2002, organiserat av Vinnova, KK-stiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning, presenterades emellertid en annan organisationsmodell för profilen. Den pekade på fördelarna med att sprida forskningsmedlen på ett större antal forskare och doktorander. Grafiskt illustrerades modellen som en cirkel med flera olika skikt, som lagren i en lök. I den innersta cirkeln fanns de forskare och doktorander som var mest involverade i profilen, forskningsmässigt och medelsmässigt. I ett andra lager utanför kärnan fanns forskare och doktorander med något mindre, men fortfarande betydande, involvering i termer av deltagande i flera artiklar eller som handledare. Utanför, i det tredje lagret, fanns de forskare och doktorander som deltog endast perifert genom exempelvis enstaka medförfattarskap i artiklar. 2 Modellen ansågs underlätta möjligheterna att sprida innehållet i profilen till hela forskningsmiljön. Ett uttryck som både Bo Edvardsson och Patrik Larsson använt är att profilsatsningen skulle ”marinera” verksamheten. Avsikten var att profilmedlen skulle spridas i små delar i hela organisationen för att prägla, eller för att följa bildspråket, ge smak, åt hela verksamheten. Ytterligare en fördel ansågs vara att modellen underlättade möjligheten att ”haka på” nya och mindre forskningsmedel som komplement till profilsatsningen. För en doktorand som helt finansierades av profilmedlen skulle det inte finnas utrymme för att delta som forskare i flera projekt, medan det skulle vara lättare att fördela nya forskningsmedel över en grupp av enbart delfinansierade doktorander. Modellen skulle även minska sårbarheten för den enskilde forskaren och doktoranden genom att förlusten av en finansieringskälla bara tog bort delar av finansieringen och inte hela. En förutsättning för den här typen av organisationsmodell, där forskare och doktorander deltar i flera olika projekt, är att forskning och publikation sker främst genom artiklar och sammanläggningsavhandlingar, inte med monografier. Valet av strategi har således haft följder för hur forskningen bedrivs. Sedan profilens start har en större andel av de avhandlingar som producerats vid CTF varit sammanläggningsavhandlingar, jämfört med tiden dessförinnan. En annan följd av denna strategi var att fler personer gick in och ut i profilen än vad det ursprungligen var tänkt. Här finner vi en viktig delförklaring 2 I profilens slutrapport markeras dessa lager med asterisker. Tre asterisker för dem i kärnan, två för dem i det andra lagret och en i det tredje, yttersta lagret. 42
The New Service Economy till att de kvantitativa målen som uppställdes i början överträffades i så pass hög utsträckning. När fler personer passerade genom profilen gjorde det även att profilen ”fick del” av fler disputationer och artiklar än vad som varit fallet om samtliga forskare varit helfinansierade genom profilprojektet. Men det fanns även andra orsaker till rörligheten – i åtminstone ett fall medverkade en konflikt i kollegiet att två personer lämnade profilsatsningen i förtid. Profilledningen har uttryckt att erfarenheterna av strategivalet varit övervägande positiva, och man har valt att lägga upp finansieringsmodellen för SAMOT-satsningen (se nedan) på liknande vis. 9.2 Redaktörskap för tidskrift År 2004 erhöll CTF redaktörskapet för International Journal of Service Industry Management (IJSIM) som är en framstående tidskrift inom europeisk tjänsteforskning. IJSIM:s förläggare Emerald, med ca 250 tidskrifter, räknar den som en av sina tio bästa tidskrifter. Tilldelandet av redaktörskapet uppfattades av CTF som ett tydligt tecken på internationell erkänsla för den forskning som bedrevs inom CTF i allmänhet och NSE i synnerhet. Det öppnade även möjligheter för att påverka innehållet i den internationella forskningsdebatten inom tjänsteutveckling. 9.3 Publicering i Journal of Marketing och val av metod Enligt avtalet med KK-stiftelsen betraktade CTF sig som en del av ”The Nordic School of Services”. Denna inriktning brukar karaktäriseras av att man använder kvalitativa metoder och fallstudier. Ser man till fördelningen av metoder över projekten så stämmer det väl. I elva av de sammanlagt femton projekten har man använt endast eller främst kvalitativa metoder (tre av dem använder vissa kvantitativa inslag), medan endast tre av projekten har haft en tydlig betoning på kvantitativa metoder. Ändå är det relativt lilla inslag av kvantitativa metoder som finns en viktig pusselbit om man ska förstå miljöns forskarframgångar. År 2005 hade CTF sin första publikation i en amerikansk A-rankad tidskrift. Det var i oktobernumret av Journal of Marketing som artikeln ”The Effects of Customer Satisfaction, Relationship Commitment Dimensions and Triggers on Customer Retention” publicerades. Två av artikelns tre författare, Anders Gustafsson och Inger Roos, var verksamma inom profilen, och den tredje, Michael D. Johnson från Michigan University, ingick i profilens referensgrupp. Publiceringen måste betraktas som mycket prestigefull och ett tecken på att profilen producerar forskning av världsklass. 43
Page 1 and 2: The New Service Economy Slututvärd
Page 3: Förord KK-stiftelsen stödjer akti
Page 6 and 7: 7.1.5 Internationellt renommé och
Page 8 and 9: The New Service Economy • publish
Page 10 and 11: The New Service Economy 2 Sammanfat
Page 12 and 13: The New Service Economy len, både
Page 14 and 15: The New Service Economy sa in i hö
Page 16 and 17: The New Service Economy Med resulta
Page 18 and 19: The New Service Economy olika karak
Page 20 and 21: The New Service Economy 4 Ingångsv
Page 22 and 23: The New Service Economy 5 Planen Pr
Page 24 and 25: The New Service Economy som interag
Page 26 and 27: The New Service Economy 6 Utfallet
Page 28 and 29: The New Service Economy Titel på p
Page 30 and 31: The New Service Economy lokal fokus
Page 32 and 33: The New Service Economy men eller m
Page 34 and 35: The New Service Economy Näringsl i
Page 36 and 37: The New Service Economy 7.1.4 Forsk
Page 38 and 39: The New Service Economy del om att
Page 40 and 41: The New Service Economy Kollega som
Page 44 and 45: The New Service Economy Klart är a
Page 46 and 47: The New Service Economy Utvärderar
Page 48 and 49: The New Service Economy taget är s
Page 50 and 51: The New Service Economy av dem rör
Page 52 and 53: The New Service Economy 10.4 Att sk
Page 54 and 55: The New Service Economy 11 Lärdoma
Page 56 and 57: The New Service Economy samhällsde
Page 58 and 59: The New Service Economy rect the re
Page 60 and 61: The New Service Economy • CTF has
Page 62 and 63: The New Service Economy nowned scho
Page 64 and 65: The New Service Economy Although CT
Page 66 and 67: The New Service Economy partner fir
Page 68 and 69: The New Service Economy If CTF is t

The New Service Economy - KK-stiftelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?