p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kvalifjcerat sådant. Inom de medelstora, »privatkapitalistiska» företagen synes det<br />
röstberättigade kapitalets fördelning kunna vara sådan, att styrelsen representerar<br />
ett flertal, icke alltid samstämmiga, intressen, vilka i hög grad kunna binda företagsledningens<br />
handlingsfrihet och framtvinga kompromisser iföretagspolitiken.<br />
Då därtill på grund av den historiska utvecklingen icke sällan styrelsemedlemmarnas<br />
ålder och ekonomiska ställning torde vara sådan, att de äro böjda för<br />
en förhållandevis försiktig politik, l kan detta företagspolitiken och<br />
därmed strukturen. Ibland äro anspråken på utdelning på aktier så starka, att<br />
företagsledningen tvingas arbeta med relativt kort planeringsperiod. Inom mycket<br />
stora företag, slutligen, äro icke sällan aktierna så spridda, att ingen enstaka person<br />
eller grupp av personer kan ha något större inflytande på företagets politik.<br />
Företagsledningen intager återigen en friare ställning. Ungefär liknande förhållanden<br />
torde i allmänhet föreligga i de ekonomiska föreningarna. I vissa fall kunna,<br />
som redan antytts, kreditgivare utöva inflytande på företagspolitiken och därmed på<br />
strukturen. Då företagsledningen i allt väsentligt kan betraktas såsom tjänstemän<br />
i företaget, för vilka utdelningens storlek (men däremot ofta vinstens) icke<br />
är av någon större betydelse, torde icke sällan planeringsperiodens längd öka och<br />
investeringsviljan stärkas. Vilken roll ovan antydda äganderätts- och maktförhållanden<br />
spelar inom olika företag, delbranscher och industrier kan man inte<br />
erhålla någon uppfattning om. 2<br />
Om företagsledningen har en stark ställning kan dess kunnande, framstegsvilj a och<br />
djärvhet (liksOlTI frånvaron av dessa egenskaper) i hög grad påverka strukturen.<br />
Exempel finnas på att en enda företagsledare icke endast genomfört betydande<br />
förändringar inom sitt företag utan även genom exemplets makt och på grund av<br />
konkurrensen på längre sikt influerat strukturen inom hela den delbransch, till vilken<br />
företaget hör. Detta inflytande på hela delbranschers struktur kan också ske genom<br />
val av viss typ av människor till medarbetare, vilka sedan flytta till andra företag<br />
inom industrien i fråga och där påverka företagsstrukturen.<br />
Skulle företagsledningen vara särskilt starkt intresserad aven betydelsefull del<br />
av företagspolitiken, kan detta inverka på strukturens utformning. Ibland kan<br />
t. ex. genom fördelaktiga råvaruspekulationer en tillfredsställande räntabilitet<br />
uppnås utan· att vissa delar av företagsstrukturen äro särskilt väl anpassade efter<br />
det rådande läget.<br />
Med hänsyn till den stora roll, som företagsledaren otvivelaktigt ofta spelar för<br />
företaget, på vars struktur han icke sällan kan utöva ett avsevärt inflytande i ena<br />
eller andra riktningen, är det förvånansvärt att valet av företagsledare samt dennes<br />
egenskaper, kunnighet och värderingar har blivit föremål för så litet intresse. Så<br />
komplicerade och så svårbedömbara som många företagsekonomiska sammanhang<br />
ofta äro, kan kunskapen om företaget och förutsättningarna för dess verksamhet<br />
1 I Sune Carlson, Företagsledning och Företagsledare, Stockholm 1945, som utkomInit förs<br />
då denna avhandling förelåg i korrektur, återfinnes en statistik över vissa styrelseledaluöters<br />
ålder, som visar sig vara hög.<br />
2 Jfr Svennilson, a. a., kap. 10, sid. 192 ff.<br />
103
Change language