p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

förorsaka försäljningskostnader och som förorsaka produktionskostnader. Enligt Chamberlin,
a. a., (särskilt kapitel VI) äro de förra sådana, vilka »adapt the demand to the product» och de
senare sådana, vilka »adapt the product to the demand» (sid. 125). Det förefaller emellertid hopplöst
att efter dessa grunder dela upp ett företags verksamhet i två grupper av åtgärder. Åtskilliga
åtgärder måste hänföras till båda grupperna på en gång. Vilka åtgärder, som innebära
anpassning av produktionen efter efterfrågan eller efterfrågan efter produktionen, synes också
bero på hur originär efterfrågan anses vara. Skall t. ex. en åtgärd för utformning aven vara,
så att denna blir mera originell och })iögonfallande», anses vara en anpassning av produkten efter
efterfrågan och ett meddelande att en viss vara finnes att köpa på viss plats (t. ex. i form aven
uteslutande informativ annons) en åtgärd för anpassning av efterfrågan efter varan - eller
tvärtom? Eller skola båda eller endera av åtgärderna anses vara hänförliga till båda alternativen?
Är en utfyllning aven kollektion med ett visst sortiment kompletterande mönster, varigenom
försäljningen av andra varor i kollektionen underlättas, en åtgärd hänförlig till första eller andra
gruppen - eller till båda?
Ur det individuella företagets synpunkt saknar det i stort sett intresse för utformningen
av företagsstrukturen om en viss åtgärd är efterfråge- eller utbudsanpassande. Båda slagen
av åtgärder kunna leda till ökad försäljning eller ökat pris eller båda och även till ökade
kostnader.
försäljningens storlekl, är i diagrammet lika med Ft(TO), tillverkningens
storlek, emedan lagerhållningen i förenklande syfte antagits oförändrad. I verkligheten
förekommer ju emellertid ständigt förändringar i lagerhållningen. Ff kan
anses stå på gränsen mellan eller snarare på en gång vara en distributionskomponent
och ett resultatkonto. Samtidigt som försäljningens storlek, t. ex. på grund av stordriftens
fördelar även på distributionssidan, är en viktig komponent i distributionsstrukturen,
utgör niålet för företagspolitiken att maximera nettointäkten, som är
lika med skillnaden mellan försäljningens storlek multiplicerad å ena sidan med intäkter
per enhet och å andra sidan med
plus tillverkningskostnader per
enhet: Ff x 1-Ff(I-{d +I{t).
E. Karakteristik av faktorerna
Karakteristik av marknadsjaktorerna
Il. Den för företaget rådande efterfrågesituationen bestämmer det ömsesidiga
sambandet mellan storleken av försålda varukvantiteter i det av företaget förda
sortimentet, varupriser och försäljningsfrämjande åtgärder. Den efterfrågesituation,
som är av intresse för företaget, är efterfrågan på företagets produkter från
dettas omedelbara kunder (närmaste led), vilken kallats den
varu-::
eftersom tillverkningsföretag av här behandlad typ oftast sälja till mellanhänder
och icke direkt till konsumenterna (slutliga förbrukare). Efterfrågan
från konsumenterna, som har betydelse endast därigenom att den påverkar den
kommersiella varuefterfrågan, kallas den
I den mån
ett företag sälj er direkt till konsumenter sammanfaller den kommersiella och den
konsumtiva varuefterfrågan.
Vid anpassningen av produktions- och distributionsstrukturen efter den rådande
efterfrågesituationen är följ ande av intresse: dels varuefterfrågans storlek (alltså efter-
1 Under en viss tidsperiod, se även not på sid. 63.
67