p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

tur påverkas av allmänhetens inköpsvanor och efterfrågan i övrigt, som
ju bl. a. handeln utövar inflytande på. Industriens struktur är därför i
stor utsträckning svår att förändra särskilt på grund av den sannolikt
betydande institutionella trögheten hos handeln och på grund av att den
starkt växlande och mångskiftande konsumtionsefterfrågan samtidigt
torde vara relativt litet påverl{bar.
Inom bomulls- och ylleindustrierna synes den starka ökningen av totalproduktionen
huvudsakligen ha skett genom ökning av produktionen per
företag och utan att någon nämnvärd ökning av de mycket stora företagens
andel av totalproduktionen förefaller ha ägt rum. Ökningen av
produktionen synes i stället i stora drag ha fördelats ungefär jämnt på de
olil{a företagen - troligen i stor utsträckning allt eftersom existerande
kunders köp vuxit i och med den stigande konsumtionen. Den historiska
utvecklingen har på detta sätt inverkat på strukturen.
Däremot har stegringen av totalproduktionen inom trikå- samt konfektions-
och sömnadsindustrierna till betydande del skett genom ökning
av antalet företag. De existerande företagen ha visserligen vuxit,
men samtidigt har ett stort antal företag' startats i relativt liten skala.
Detta torde bero på att avsättningsmöjligheterna under 1930-talet vuxit
så hastigt, att dessa i och för sig vanligen icke utgjort några förhållandevis
allvarligare företagsekonomiska problem samt att de för anläggning av
en konfektions- men även en trikåfabrik erforderliga resurserna äro förhållandevis
små, avsevärt mindre än för anläggning av ett väveri eller spinneri.
Ytterligare viIetigare orsaker till att under 1930-talet ett betydande antal
företag startats inom trikå- och sömnadsindustrierna torde vara följande.
(a) De nya (och små) företagen ha kunnat inrikta sin produktion på
specialiteter, kompletterande de stora företagens produlction. Den stigande
levnadsstandarden har ökat allmänhetens krav på variation och
alltså efterfrågan på specialiteter.
(b) Bristande kunskap om tillverkningskostnaderna torde i många fall
ha medfört en alltför gynnsam uppfattning om räntabiliteten, som dock
sannolikt ofta inte varit dålig.
(c) Man får nog heller inte förbise att för många personer önskan om
självständighet har varit en bidragande orsak. Man har inte krävt så
höga löner. De allmänna omkostnaderna ha varit mycket små, varför
tillverkningskostnaderna förefallit vara låga hos relativt nystartade företag.
Det kan i detta sammanhang vara av intresse att framhålla, att utvecklingen
under 1930-talet, åtminstone i fråga om l{onfektionsindustrien,
synes ha inneburit att skillnaderna i försäljningens storlek per kund (i
samma kategori) ha accentuerats. Den starka ökningen av allnlänhetens
·efterfrågan på konfektionsartiklar under 1930-talet (konsun1tionen ungefär
fördubblades) torde konfektionärerna i viss Inån inte »llunnit med» att
tillfredsställa. De företag, vilka redan vid 1930-talets början hade en
167