p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

talet med en fjärdedel och av yllevävnader med en tredjedel i vikt räknat.
Mätt i antal meter eller skott! var produktionsökningen betydligt större.
Utbyggnaden av olika delar av ylleindustrien i
till den inhemska
konsumtionen varierar avsevärt. Ett överskott föreligger beträffande
maskinfilt och en mycket hög grad av självförsörjning för kardgarn
2 och kardgarnsvävnader, medan konsumtionen av kamgarn 2 och
vävnader av kamgarn endast till ungefär hälften täckes av den inhemska
produktionen. Den inhemska framställningen av såväl okammad som
kammad ull är obetydlig i förhållande till den inhemska konsumtionen.
Nedan lämnade uppgifter angående produktionen avse i allmänhet
åren 1936-1938, angående distributionen vanligen endast år 1938.
l. Totalproduktionens fördelning på varugrupper och varuslag
Av den totala vävnadsproduktionen föllo 1936-1938 drygt fyra tiondelar
på herrbeklädnadstyger, tre tiondelar på dambeklädnadstyger och
knappt en fjärdedel på fodervaror och andra konfektionsartiklar. Återstoden,
cirl{a fem procent av totalproduktionen i skott räknat, utgjordes
huvudsakligen ,av filtar men också till en mindre del av möbel- och
draperityger samt mattor. Dessutom tillverkar ylleindustrien en betydande
l{vantitet maskinfilt och stan1pad filt, under 1936-1938 årligen
cirka 1 000 ton.
Av yllevävnaderna utgör kostymtyg av kamgarn det största varuslaget.
Det svarade 1936-1938 för närmare en femtedel av hela industriens
vävnadsproduktion; i skott räknat. Närmast i storlek komma
klänningstyg av kamgarn, kostymtyg av kardgarn, sommarkapptyg,
vinterkapptyg, vinteröverrockstyg samt byxtyg av kardgarn och trenchcoat-
och gabardintyg. Samtliga uppräknade tyger svarade 1936-1938
för mer än två tredjedelar av hela produktionen av yllevävnader. Av
hela ylleindustriens produktion, i vilken även ingår tillverkning av fodervävnader
och klänningstyger av konstsilke, utgjorde de uppräknade yllevävnadernas
produktion betydligt mera än hälften.
I skott räknat är produktionen av fodervaror och klänningstyger av
konstsilke mycket betydande. Den uppgick under 1936-1938 till ungefär
30 procent av ylleindustriens totalproduktion. I vävstolstimmar räknat
spelar denna produktion mindre än hälften så stor roll, och i arbetaretimmar
räknat är den av ännu mindre betydelse.
l D. v. s. antal väfttrådar (som »korsa» varptrådarna). Detta mått anses vara det bästa tillgängliga
för mätande av väveriernas produktiva prestationer.
2 Vid framställning av kamgarn kardas och kammas ullen före spinningen, medan vid framställning
av kardgarn ullen och ullmaterialet (lump, ullavfall etc.), som vanligen utgör den vida
större delen av råvaran, endast kardas före spinningen. Kamgarn är mycket finare (»tunnare»)
än. kardgarn och kamgarnsvävnader mycket lättare än kardgarnsvävnader.
172