p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

ortfall aven grossist en avsevärd minskning av efterfrågan, medan detta skulle
betyda mindre om företagets försäljning vore uppdelad på 30 grossister, som köpa
lika mycket. Riskfördelningen är bättre - varuefterfrågans stabilitet större -- i
det senare fallet. Stabiliteten beror också på konjunkturkänsligheten hos efterfrågan
på de av företaget tillverkade varorna, vilken i sin tur påverkar storleken av den risk
företaget löper med hänsyn till sina kunders likviditet och soliditet.
M4, konsumtiua uaruejterjrågans stabilitet, illustrerar förändringarna i den konsumtiva
efterfrågesituationen i tiden i analogi med kommersiella varuefterfrågans
stabilitet, som påverkas av den konsumtiva varuefterfrågans stabilitet.
I sj älva verket kan, s,åsom redan framgått av detta avsnitt, efterfrågesituationen
för ett företag icke tillfredsställande beskrivas genom en efterfrågekurva, bl. _a. av
följ ande skäl.
För det första måste man hålla i minnet, att förändringen av storleken av de
efterfrågade kvantiteterna respektive priserna icke är kontinuerlig. På grund av t. ex.
förekomsten av vissa institutionellt betingade prislägen och det ofta jämförelsevis
låga antalet kunder hos ett företag kommer efterfrågekurvan att bli diskontinuerlig.
För det andra - och detta är en allvarlig invändning mot illustrering av efterfrågesituationen
med kurvor avseende efterfrågan från hela företagets marknad -
kan man icke ens för ett individuellt företag säga att det finnes en sammanhängande
marknad. Förutsättningen härför är att köparna av företagets produkter ha överblick
över marknaden. Detta är emellertid vanligen icke fallet, emedan den indiköparen
ofta icke vet vad andra köpare betala. Det förekommer sålunda,
att olika kunder samtidigt - alltså i praktiken under t. ex. samma försäljningsresa -
betala olika priser för exakt samnla vara. De priser kunderna betala bero icke på
hur mycket som inalles köpes av varan utan på hur mycket den individuelle kunden
köper av varan eller, kanske vanligast, av hela det saluförda varusortimentet. l På
detta sätt kan man alltså icke erhålla en efterfrågekurva i traditionell mening, vilken
som bekant förutsätter, att en viss kvantitet säljes till ett visst pris, lika för alla
köpare. l\1an kan dock eventuellt kringgå denna svårighet genom att låta prisaxeln
beteckna det med försäljningskvantiteterna vägda genomsnittet av de av
samtliga kunder betalade priserna för att ändå kunna få en bild av efterfrågesituationens
utseende både när det gäller efterfrågans storlek i och för sig och efterfrågans
elasticitet.
För det tredje måste man vid beskrivning och bedömning av efterfrågesituationen
alltid på en gång taga hänsyn till tre variabler: storleken av den efterfrågade kvantiteten,
prisets höjd och storleken av de försäljningsfrämjande
En två-
1 Undantag härifrån gäller då en vara förbehålles en enda köpare (i fråga om vävnader s. k.
solomönster), då emellertid varan förvandlas till en ny vara genom att en ny egenskap, exklusivitet,
förlänas varan. Ett andra undantag utgöra kanske ibland s. k. stapelartiklar, som säljas.
i så stora kvantiteter, att det varken ur köparens eller säljarens synpunkt i och för sig spelar
någon roll hur mycket som säljes till en individuell köpare. Förhandlingsskickligheten kan nog
ibland också spela stor roll.
73