p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf

sumtionen, vilken i och för sig endast är en synnerligen grov uppskattning,
avser alltså endast de vävnader, som säljas till allmänheten eller
till hantverket i form av vävnader, s. k. metervaror.
Yllevävnader (utom maskin/iIt etc.) .
Ungefärlig
Procentuell ökning
värdemässig
1931-1939
procentuell
andel av totala
konsumtionen
1939 Kvantitet Värde
6 47 45
I
Bomulls-, hel- och halvsiden- samt konstsilke- och
cellullvävnader .
bomullsvävnader .
hel- och halvsiden-, konstsilke- och cellullvävnader
.
14 56 65
(9) 42 37
(5) 296 157
H uvudsakligen tyngre konfektion .
Herrkonfektion .
kostymer .
överplagg .
udda plagg .
Damkonfektion .
kappor, ulstrar .
blusar, klänningar m. m .
27
85
120 96
34 51
190 294
110
126 62
230 190
Arbetskläder .
Skjortor och pyjamas .
Trikåvaror .
av ull .
av annat material .
(av.bomull) .
(av natur- och konstsilke) .
3 28 10
7 80 111
17 44 63
(6) 46 50
(11) 42 70
82 80
136 217
Ifråga om konfektions- och sömnadsartiklar har endast angivits ökningen av den inhemska
produktionen, uttryckt i styck respektive värde. Importen av andra konfektionerade artiklar
än skjortor och pyjamas torde emellertid ha varit tämligen obetydlig. För övriga varugrupper
angives stegringen av konsumtionen (inhemsk produktion plus nettoimport) i vikt räknat. Ovan
har på grund av svårigheterna vid beräkningen konsumtionen av hattar och mössor, handelsgarn,
pälsvaror och skräddarsydda plagg ej medtagits. De torde svara för en fjärdedel av
totala konsumtionsvärdet för kläder eller respektive 4, 4, 8 och 10 procent av detta.
Som framgår av tabellen steg konsumtionen av vävnader med ungefär
femtio procent i vikt räknat. I meter torde stegringen uppgått till cirka
tre fjärdedelar. Särskilt stark var konsumtionsökningen för silke- och
cellulltyger, men deras andel av totalkonsumtionen var docl{ tämligen
121