p18llemm1plaf1aeo18g180top98.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Såsom varuslag betecknas de minsta enheterna, som angivas i primärmaterialet, Varuslag<br />
d. v. s. industrikommissionens uppgifter om produktionen i ylle-, bomulls- och trikåindustrierna<br />
och kommerskollegii statistik över konfektions- och sömnadsindustriens<br />
produktion. Förteckningar över de i statistiken angivna varuslagen i respektive industrier<br />
återfinnas som bilagor till kapitlen om dessa. Såsom exempel på varuslag<br />
må nämnas skjorttyger, lakansväv, vinterkapptyger, damstrumpor och herrkostymer.<br />
Uppdelningen av produktionen på varuslag måste alltid i viss mån bli godtycklig.<br />
Den huvudsakliga indelningsgrunden har varit användningssättet men ibland också<br />
den använda tekniken, t. ex. kostymtyger av kamgarn 1 och kostymtyger av kardgarn!,<br />
eller slag av råvara, t. ex. klänningstyg av kamgarn och klänningstyg av<br />
konstsilke. De på grundval av andra indelningsgrunder än användningssättet avgränsade<br />
varuslagen förete emellertid ofta så stora skiljaktigheter i fråga om användningssättet<br />
att de dock i denna utredning behandlats såsom skilda varuslag<br />
icke endast med hänsyn till produktionsstrukturen utan även till distributionsstrukturen.<br />
För den senare är användningssättet men inte tillverkningstekniken i och<br />
för sig främst av intresse.<br />
En tämligen utförlig redogörelse för kraven på en tillfredsställande varudefinition<br />
och svårigheterna att tillgodose dessa återfinnes i nästa kapitels avdelnjng II.<br />
Delbral1sch -<br />
varuområde<br />
2. Inom varje textil industri, t. ex. ylleindustrien, ha möjligast likartade<br />
företag sammanförts i grupper dels efter tillverkningsteknik (vid analysen av<br />
produktionsstrukturen) och dels efter användningssättet 2 för de i huvudsak<br />
tillverkade produkterna (vid analysen av distributionsstrukturen). Dessa senare<br />
grupper kallas för delbranscher. Ylleväverier tillverkande huvudsakligen herr- och D lb h<br />
e ransc<br />
överplaggstyger bilda exempelvis en delbransch.<br />
Tillverkningstekniken, eller i varje fall den möjliga tillverkningstekniken, är<br />
nästan undantagslöst likartad för samtliga företag i varj e delbransch - men ofta<br />
också för samtliga företag inom flera_ delbranscher, vilka då sammanslagits vid analysen<br />
av produktionsstrukturen. Grupperna av med hänsyn till den möjliga tillverkningstekniken<br />
likartade företag ha sålunda bildats genom sammanslagning av<br />
delbranscher.<br />
Grupperna av företag med likartad tillverkningsteknik liksom delbranscherna ha Storleks ru<br />
i sin tur uppdelats i storleksgrupper efter storleken av respektive företags salutill- g pp<br />
verkningsvärde för färdigprodukter. 3 I de enstaka undantagsfall företag sålt annat<br />
1 Vid framställniJ)g av kamgarn kardas och kammas ullen före spinningen, medan vid framställning<br />
av kardgarn ullen och ullmaterialet (ul1avfall, schoddy etc.) endast kardas före<br />
spinningen. Kamgarnstyger äro nästan alltid betydligt lättare än kardgarnstyger.<br />
2 I fråga om användningen hos den slutlige konsumenten jförbrukarenj (»funktionen inom<br />
konsumtionen» ).<br />
3 Vid analysen av produktionsstrukturen skulle förädlingsvärdet vara ett bättre mått på<br />
företagsstorleken. Uppgifter om förädlingsvärdet (tillverkningsvärdet minus kostnader för förbrukade<br />
råvaror, alla slag) ha emellertid icke kunnat erhållas - däremot icke sällan om tillverkningsvolymen<br />
(kg, skott, etc.), vilka uppgifter då utnyttjats.<br />
Angående grupperingen av företagen, se även avdelning II i detta kapitel.<br />
31
Change language